Nu har IVA, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, presenterat Ã¥rets 100-lista med forskningsprojekt som bedöms ha stor potential att komma till nytta genom kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspÃ¥verkan. Fokus för Ã¥rets 100-lista är teknik i mänsklighetens tjänst och ¹û¶³´«Ã½s universitets projektet handlar om hur restprodukter frÃ¥n skogsindustrin fÃ¥r nytt värde.
- Jag känner mig mycket hedrad över att vår forskning är med på årets lista, säger Maria Sandberg, universitetslektor i miljö- och energisystem och forskningsledare för projektet.
För att hushålla med resurser och minska klimatavtrycket behöver vi tillämpa cirkulär ekonomi. Svensk skogsindustri hanterar stora flöden av material. Produktion av timmer och papper skapar samtidigt processavlopp, slam och askor. Strömmar som idag hanteras som avfall. I dessa strömmar ansamlas värdefulla ämnen som behöver recirkuleras tillbaka till skogen, exempelvis i form av biokol. Alternativt kan avfallen upparbetas till nya fossilfria material som till exempel PHA, en biologiskt nedbrytbar polymer.
- Min vision är att sluta kretsloppen och skapa värde av dessa restprodukter, säger Maria Sandberg. Utvecklingen sker tillsammans med både stora skogsindustriella koncerner och nya små startup-företag.
Biokol återförs i naturens kretslopp
När träd växer, tar de upp koldioxid ur luften samt näringsämnen ur jorden. När träden sedan avverkas för massa- och pappersproduktion, ansamlas näring i slam och askor. En liten del av kolet ansamlas i slammet från reningsverket som renar processavloppen. Genom att omvandla slam till biokol och blanda det med bland annat aska, skapas en ny typ av jordförbättringsmedel som kan användas vid plantskolor eller direkt i skogen. När biokolet återförs till skogen kan både markförsurning och koldioxidutsläpp minskas.
- Våra labbstudier visar att vi genom att berika biokolet får ett mycket effektivt gödningsmedel för skogsplantor, säger Maria Sandberg. Om vi återför biokolet till skogen så ligger det kvar stabilt under lång tid. På så vis binds kolet och vi får mindre koldioxid i atmosfären, vilket motverkar den globala uppvärmningen.
Berikat biokol blir pellets
Framtidens skogsgödsel kan alltsÃ¥ tillverkas av restprodukter frÃ¥n pappers- och massatillverkning. Genom att blanda slam och aska frÃ¥n Stora Enso i Skoghall och berika det med kväve frÃ¥n ¹û¶³´«Ã½s kommuns reningsverk skapas ett gödningsmedel i pulverform som pressas till pellets. För skogsindustrin är det förstÃ¥s mycket intressant om det som tidigare bara betraktats som avfall nu kan fÃ¥ ett ekonomiskt värde.
Fokus är teknik i mänsklighetens tjänst
På årets 100-lista lyfts forskningsprojekt som handlar om att säkerställa att nya och kommande innovationer inte hotar utan möjliggör bättre hushållning och fördelning av jordens begränsade resurser, ökad hållbarhet och cirkularitet, ökad jämlikhet, demokrati, säkerhet, hälsa och välbefinnande för hela mänskligheten. De 70 forskningsprojekten är utvalda i en grundlig nominerings- och urvalsprocess baserad på ett antal fastställda kriterier för att skapa värde för näringsliv och samhälle.
Om 100-listan
100-listan tas fram av IVA-projektet Research2Business, R2B, som verkar för att Sverige ska vara ledande på att omvandla akademisk forskning, inom tekniska och ekonomiska vetenskaper, till innovation och konkurrenskraft i näringslivet. IVAs 100-lista lanserades i samband med IVAs 100-årsjubileum 2019, därav namnet. Urvalskommittén består av drygt 40 kvalificerade personer ur IVAs breda nätverk av representanter från akademi, näringsliv och offentlig verksamhet. Projektet drivs i samarbete med Vinnova, PRV, Teknikföretagen, Svenskt Näringsliv, KK-stiftelsen, Almi och Sveriges högskolor och universitet.
