¹û¶³´«Ã½

– Jag har studerat hur starka fibrerna är, var de eventuellt går av och jag har försökt att se varför de går av, berättar Kristina Johansson. Bland annat har jag undersökt hur kokning, tvätt och syrgasblekning av pappersmassan påverkar fibrerna.

Vid sidan av den mekaniska och kemiska bearbetningen spelar det ursprungliga trädet och veden en stor roll när man ska avgöra fibrernas kvalitet och det blivande papprets styrka. Dessutom påverkar miljö och klimat trädet och därmed fibrerna. Det hela kompliceras ytterligare av att fibrerna skiljer sig åt även i ett och samma träd.

– På våren växer träden fortare och på hösten saktare. I de snabbt växande delarna finner man s k tunnväggiga vårvedsfibrer och i de delar som växt långsammare är fibrerna tjockväggiga och kallas sommarvedsfibrer. De fibrer som är tjockväggiga är starkare.

Kristina Johanssons forskning om fibrer kan tillsammans med kunskaper om fibrernas förmåga att fästa vid varandra ge bättre förutsättningar att skapa det papper man vill ha.

– Ska man t ex tillverka ett papper som ska användas till att producera säckar vill man ha ett starkt, följsamt och flexibelt papper. Då är det lämpligt att använda fibrer som inte är alltför styva utan istället är mer töjbara. Slutprodukten och hur pappret ska användas avgör alltså vilka egenskaper som fibrerna bör ha.

Efter licentatexamen väntar nu arbetet med doktorsavhandling för Kristina Johansson. Då ska hon tillsammans med ett norskt företag studera lämpliga förutsättningar för att tillverka CMC, ett slags förtjockningsmedel som tillverkas av cellulosa.