Solcellsforskningen vid ¹û¶³´«Ã½s universitet har beviljats ytterligare ett anslag frÃ¥n Rymdstyrelsen. Det innebär att man Ã¥terigen kommer utföra experiment i ett flygplan där man skapar sÃ¥ kallad mikrogravitation. Syftet är att bättre förstÃ¥ hur strukturen av det aktiva lagret pÃ¥ solcellen bildas.
- Det är otroligt roligt att fÃ¥ förlängning av detta högriskprojekt med Rymdstyrelsen, säger Jan van Stam, professor i fysikalisk kemi vid ¹û¶³´«Ã½s universitet. Vi har dessutom än en gÃ¥ng passerat nÃ¥lsögat och fÃ¥tt positivt besked frÃ¥n ESA, European Space Agency, om att fÃ¥ göra vÃ¥ra nya experiment under parabelflygningar hösten 2020. Det här är bekräftelser pÃ¥ att vi är pÃ¥ rätt väg och vi sätter därmed ¹û¶³´«Ã½s universitet pÃ¥ kartan när det gäller forskning av internationell betydelse.
Vid ¹û¶³´«Ã½s universitet bedrivs sedan mÃ¥nga Ã¥r framgÃ¥ngsrik forskning om polymera solceller. Just den nu aktuella delen av solcellsforskningen handlar om studier av solcellens aktiva lager, det lager där solljuset omsätts till elektricitet. Den här gÃ¥ngen kommer man att titta pÃ¥ molekyler i tvÃ¥ olika polymermaterial och testa nya lösningsmedel.
- Den här forskningen bidrar till förståelsen för torkningsprocessen, säger Jan van Stam. Det vill säga det aktiva lagrets övergång från lösning till fast, tunn, film. När man tar bort gravitationen går fas-separationen, det är när de lösta ämnena separeras från varandra, långsammare och det är då möjligt att studera hur materialets struktur förändras mer i detalj. Att kunna förstå och kontrollera den processen har stor betydelse för prestandan och produktionen när det gäller polymera solceller.
Flygplan som stiger och faller
För att få tillgång till parabelflygningsmiljön krävs att projektet blir vetenskapligt godkänt och att man säkrat finansieringen. Vid Novespace anläggning i franska Bordeaux genomförs dessa flygningar två gånger om året på uppdrag av ESA, den europeiska motsvarigheten till NASA, och varje gång är flera forskningsteam från olika länder med samtidigt.
Flygningarna går till så att man gör en brant stigning med planet, därefter försätter man planet i fritt fall och då blir gravitationen nära noll för en kort stund. Under den tiden kan experimentet genomföras utan påverkan av gravitationen. Den här metoden används oftast inom forskning i biologi, fysik och medicin, men är ovanlig inom forskning i kemi.
De vetenskapliga frÃ¥geställningarna i det beviljade projektet är ocksÃ¥ centrala i det av ¹û¶³´«Ã½s universitet ledda SOLA-konsortiet, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Rymdstyrelsen
Forskningen vid ¹û¶³´«Ã½s universitet beviljas 3,1 miljoner kronor för tvÃ¥ Ã¥r av Rymdstyrelsen, som är en central förvaltningsmyndighet under Utbildningsdepartementet med ansvar för statligt finansierad nationell och internationell rymdverksamhet i Sverige. Rymdstyrelsen är även kontaktorgan för internationellt rymdsamarbete.
För mera information kontakta Jan van Stam, professor i fysikalisk kemi vid ¹û¶³´«Ã½s universitet pÃ¥ tel 0708 196 561 eller jan.van.stam@kau.se.
