Från stål och betong till korslaminerat trä
2021-12-17Innovationer baserade på hållbar teknik har allmänt betraktats som ett botemedel för att ta itu med samhälls- och miljöproblem i många branscher. Andrey Abadzhiev, doktorand i företagsekonomi vid CTF och Handelshögskolan, har undersökt hur alternativa material kan ersätta gamla beprövade.
Syftet med licentiatuppsatsen "Wood we change?" är att förstå hur industriföretag inom byggbranschen organiserar sig för en systemförändring mot hållbarhet.
- När vi pratar om förändring behöver vi ställa oss frågan - varför behöver vi förändring, säger Andrey Abadzhiev. Vad är det som är fel med det vi har? Vi behöver anledningar för att genomföra förändringar.
I en bransch som står för ungefär trettio procent av utsläppen finns naturligtvis mängder av anledningar till att minska de miljöavtryck som följer med.
- Om man tar en byggnads hela cykel - från konstruktion och underhåll till rivning - så är trettioprocent ganska högt. Ingen hade väntat sig en så hög siffra då hållbarhetsindustrins svarta får alltid är flyg- eller bilbranschens utsläpp. Jag ville sätta ljuset på byggnadsindustrin med sina mängder av pågående projekt.
Varför har byggbranschen en så hög procentsiffra?
- Betong och stål är båda nyckelelement till att konstruera en byggnad. Ur ett konstruktionsperspektiv är båda suveräna material. De är båda tillförlitliga och har bra egenskaper. Men processerna för att ta fram stål och betong lämnar stora miljöavtryck. Så frågan är hur vi kan hitta en balans och minska avtrycket.
Folkmängden på jorden växer och fler människor vill bo i städer. Så vi behöver bygga på höjden och vi behöver bygga mer. Att finna alternativ till betong och stål är stort.
- Det finns en strävan till att göra byggindustrin miljövänligare, säger Andrey Abadzhiev. Det är därför vi behöver förändra oss. Tack vare träindustrin har det kommit fram nya innovationer som nu tillåter oss att bygga höga byggnader i alternativa material. Som exempelvis korslaminerat trä.
Förändring på systemnivå
Förändringen bör vara på en systemnivå. Det betyder att den behöver vara djupare, längre och inkludera många aktörer. Det är inte lätt då det finns många föreskrifter och lagar i byggbranschen. Allt behöver testas juridiskt och institutionellt samt att byggkonstruktioner behöver vara säkra för de personer som ska bo och leva i dem.
- Kontexten i den här förändringen behöver vara väldigt specifik och jag har försökt att fokusera på att en förändring behövs och hur vi kan genomföra den. Det behövs företag som driver förändringen - det gäller inte bara tekniskt utan jag försöker sätta förändringen i en social kontext. Jag använder affärsmodellperspektivet som visar att innovations- och affärsaktiviteter kan driva förändringar på en systemnivå.
Vilken sorts företag bidrar i förändringen?
- I byggbranschen finns många företag med väldefinierade roller. En förändring betyder olika saker för olika aktörer. Om du är arkitekt så betyder det en sak - om du är konstruktör betyder det något annat. Det är svårt att beskriva vad den här förändringen betyder för var och en men jag har i en av mina artiklar tagit olika perspektiv när det kommer till innovation.
Andrey Abadzhiev har upptäckt att olika aktörer kombinerar olika innovationsaktiviteter. De som producerar den här sortens teknik tar styrande roller och trycker på och driver förändringen i industrin.
- De är aktiva och försöker engagera andra och skapa synergier genom att skapa saker tillsammans för att driva tekniken framåt. Jag vill dock understryka att förändringen inte är likvärdig för alla.