Drygt 2 300 lärare, ledare, forskare, lärarutbildare och aktörer frÃ¥n hela landet möttes pÃ¥ ¹û¶³´«Ã½s universitet 13-14 juni. Erfarenhets- och kunskapsutbyte kring skolans utveckling i en digital tid stod i fokus. Hur gör kommuner, skolor och lärare för att lyckas med skolutveckling? Och hur kan forskningen bidra? Under dagarna hölls drygt 200 programpunkter och det blev mÃ¥nga spännande möten.
Dagarna knöt an till aktuell debatt om digitaliseringens möjligheter och utmaningar, och flera av de medverkande tog sig an nÃ¥gra av vÃ¥ra mest aktuella ämnen. Bland annat berörde Christina Olin-Scheller, professor i litteraturvetenskapens didaktik och professor i pedagogiskt arbete vid ¹û¶³´«Ã½s universitet, och Marie Nilsberth, docent i pedagogiskt arbete vid ¹û¶³´«Ã½s universitet, en svart-vit skoldebatt med en förenklad syn pÃ¥ digitalisering.    
– Diskussionen om undervisningens digitalisering blir ofta för polariserad, skärmar ställs mot böcker, papper och penna som om det vore en fråga om att använda antingen det ena eller det andra, säger Marie Nilsberth. Vi kan inte prata om undervisningens digitalisering som en enda process. Det handlar inte om att följa en given väg framåt, utan om att forma många olika processer på olika plan med de möjligheter och utmaningar som finns. Samhällets digitalisering är ett faktum och vi behöver utforma undervisning som förbereder för en framtid vi inte vet så mycket om.
– Det finns en stor längtan efter de enkla svaren, men de finns inte, säger Christina Olin-Scheller. Jag skulle önska en mer nyanserad debatt när det gäller skolans digitaliseringsutveckling. Min roll som forskare är att fånga fenomen och sätta den kritiskt granskande och systematiska blicken på dem. Idag sker lärares undervisning inte bara i det fysiska klassrummet och via digitala lärplattformar. Lärare riktar sig också till elever på exempelvis Youtube och TikTok. Vilka professionsfrågor och etiska dilemman innebär det när lärare också blir influensers?
Inspirerande dagar
Det var många nöjda deltagare under dagarna. Maria Carlsson och Anna Grödevik, specialpedagoger på Brogymnasiet i Kristinehamn, såg Framtidens Lärande Väst som ett sätt att delta i den digitala utvecklingen.
 – Vi ska hjälpa eleverna som behöver stöd och då behöver vi hänga med. Vi har fått mycket input och det har varit jätteintressanta diskussioner.
Även Maria Östling och Omar Hammad, lärare frÃ¥n VÃ¥lbergsskolan i ¹û¶³´«Ã½, uppskattade dagarna.
– Vi har fått nya perspektiv och inspiration inför hösten. Det är uppskattat att vi får komma hit. Det är kul att mötas så här och träffa kompisar.
Inspiration fick även förskollärarna Erika Henriksson och Emma Pettersson frÃ¥n Gruvlyckans förskola i ¹û¶³´«Ã½.
– Det är ett väldigt bra upplägg. Vi har fått inspiration till digitaliseringsarbetet i förskolan.
Lustdrivet lärande genom Minecraft
Under ett av passen diskuterades fördelarna med att ta in spelet Minecraft Education Edition i klassrummet. Tuggelite- och Skattkärrsskolan är tvÃ¥ av ¹û¶³´«Ã½s kommuns skolor som valt att ha med Minecraft i den dagliga undervisningen och ser flera fördelar med spelet.
– Vi ser att det är ett lustdrivet lärande på ett helt nytt sätt. Många av eleverna som exempelvis inte gillar att redovisa på det traditionella sättet kan göra det via Minecraft och snarare längta och tycka att det är roligt. Det blir ett nytt sätt att synliggöra sina arbeten utan att behöva stå i centrum, säger Annie Wixe, lärare F-3 och IT-handledare på Skattkärrsskolan.
Andra positiva effekter har varit att eleverna lärt sig både ledarskap och samarbetsförmåga. Eleverna övar också på att vara en schyst kompis på nätet då det är ett bra tillfälle att både prata om och praktisera sitt agerande.
Med på Minecraft-passet var även Skattkärrs-eleverna, tillika Minecraft-experterna, Rut, John, Edvin, Selma och Jacob som visade deltagarna hur man kommer igång med spelet. Eleverna tyckte att det var roligt att få vara med och visa sina "världar" som de byggt på länge.
Ny kunskap genom samverkan
Utgångspunkten för Framtidens Lärande Väst är att skolutveckling sker genom samverkan mellan praktik och forskning. En av de medverkande, Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik med inriktning ledarskap vid Uppsala universitet, håller med.
– Samverkan är en av de viktigaste frågorna för skolutveckling. Lärarnas profession måste kunna sätta dagordningen för verksamhetens identitet och profession. De måste vara mer delaktiga för att öka kunskapsmängden, det vill akademin. Vi behöver ha djup respekt för varandras olika kunskaper. Först då, genom äkta samverkan i ögonhöjd, kan ny kunskap växa fram. Där ser jag att ULF (Utbildning Lärande Forskning) med sina olika samverkansmodeller kan bidra till utvecklingen!
Första dagen avslutades med ett kvällsevent pÃ¥ ¹û¶³´«Ã½ CCC. Klas Hallberg, föreläsare och författare, bjöd pÃ¥ en skrattfest om livets allvar och inspiration till att vÃ¥ga tro pÃ¥ framtiden, och representanter frÃ¥n ¹û¶³´«Ã½s universitet och ¹û¶³´«Ã½s kommun talade. Även här handlade det om samverkan.
– Det är en av lärarutbildningens viktigaste uppgifter att länka samman teori och praktik, och de här dagarna ger oss alla möjligheter att göra det, säger Nina Thelander, prodekan för lärarutbildningen vid ¹û¶³´«Ã½s universitet.
– I en osäker omvärld jobbar vi bäst tillsammans, säger Anders Peterson (C) ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, ¹û¶³´«Ã½s kommun.
Eller som Klas Hallberg uttryckte det:
– När vi hjälps åt blir vi resursstarka.
Scenpass går att se i efterhand
Information om Framtidens Lärande Väst
Arrangörer för Framtidens Lärande Väst var ¹û¶³´«Ã½s universitet, ¹û¶³´«Ã½s kommun och stiftelsen DIU i samverkan med partners.   
 &²Ô²ú²õ±è;
