Dynamiken mellan osäkra tider, hoppfulla framtider och kritiska perspektiv på historien stod i fokus när Sveriges största konferens för genusforskning genomfördes på ýs universitet.
Centrum för genusforskning vid ýs universitet bjöd in genusforskarsamhället till g22, den femte nationella konferensen för forskning i genusvetenskap och genusforskning i andra discipliner. Närmare 300 deltagare från tre världsdelar hade tagit sig till ý för den tre dagar långa konferensen.
–&Բ;Mina förväntningar är att få träffa folk jag inte träffar så ofta och lyssna på intressanta föreläsningar. Till exempel ska jag lyssna på mina historikerkollegor. Jag åkte faktiskt ner tidigare från Umeå för att hinna med just det. De andra från Umeå kommer ner senare i kväll, säger Sara Edenheim, lektor i genusvetenskap och docent i historia vid Umeå universitet, som har varit med även vid de fyra tidigare nationella konferenserna.
Marie Dalby och Alexandra D’Ubaldo-Gauffin, båda från Uppsala universitet, hade liknade förväntningar.
–&Բ;Jag ser fram mot att få prata med kollegor, säger Alexandra D’Ubaldo-Gauffin.
–&Բ;Mina förväntningar är att få insikter i forskningsfältet, säger Marie Dalby.
Träffande rubrik på konferensen
Konferensens rubrik ”Att forma en hoppfull framtid i osäkra tider: Genusforskningens utmaningar och möjligheter” anspelar på genusforskningens möjligheter, men också utmaningar i att producera kunskap för en rättvisare värld i en tid som präglas av auktoritära och populistiska strömningar Caroline Elgh, som doktorerar vid Linköpings universitet, tycker att rubriken är träffande.
–&Բ;Det är en väldigt bra titel i de tider vi lever i nu med utmaningar inom politik, ekonomi och när det gäller klimatet. Genusvetenskapen som disciplin har mycket att bidra med och kan forma samarbeten även utanför universitetsvärlden, säger hon som har en bakgrund inom konstvetenskapen och har jobbat som kurator. Jag är ganska ny inom genusvetenskapen så därför har jag också förväntningar på att få träffa kollegor här. Dessutom känns det roligt att få komma hit på konferens eftersom jag kommer från ý från början.
Digert program
Flera av föreläsningarna tog sig an några av våra mest aktuella ämnen. Bland annat talade professor Fataneh Farahani, etnolog vid Stockholms universitet, om protesterna i Iran och placerade dem i ett historiskt sammanhang. Hon analyserade politiken bakom kravet på att kvinnor ska bära hijab. Fataneh Farahani menade att händelserna har sitt ursprung ur ett motstånd som pågått sedan revolutionen 1979 och att protesterna är intersektionella och komplexa. Hon tog också upp utmaningarna och möjligheterna med att vara genusvetare i diaspora och hur forskare kan förhålla sig till protesterna på ett etiskt sätt. Hon uppmanade publiken att vara nyfiken och utbilda sig i en sådan viktig fråga som kräver bred solidaritet.
Andrea Pető, professor och historiker vid Central European University i Wien, tog upp villkoren för kritisk forskning i dag när ett flertal politiska rörelser explicit tar avstånd från genusforskning. Andrea Pető talade utifrån sina erfarenheter från Central European University, som ursprungligen var verksamt i Ungern men som förbjudits och därför gått i exil i Wien i Österrike. Inte minst underströk hon vikten av att inte tro att liknande saker inte kan hända i Norden och nämnde hur genusforskningen hamnat under attack i Danmark.
Utöver det samtalade Ulla Manns, professor i genusvetenskap vid Södertörns högskola, och Jens Rydström, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, om genusforskningens historiska framväxt och framtida utvecklingslinjer tillsammans med Ulf Mellström, professor i genusvetenskap vid ýs universitet.
Jack Halberstam, professor i genusvetenskap och engelska vid Columbia University i USA, vände i sin föreläsning ”Un/worlding or Uncertain Futures in Unhopeful Times” upp och ner på konferensens titel. Han problematiserade de föreställningar om framtid som ofta underbygger genusvetenskapligt förändringsarbete och menade att drömmen om en hoppfull framtid tenderade att reproducera modernitetens idéer. Bara om vi också problematiserar dessa, menade Jack Halberstam, kan vi åstadkomma en verklig förändring.
Trans- och queertemat aktualiserades också i monologföreställningen Gud skapade människan, jag skapade kuken. Föreställningen är ett scenkonstverk som handlar om transpionjären Michael Dillon. Dillon var den första transmannen som tog testosteron och gjorde en falloplastik operation för att transitionera, ändå vet få vem han var.
Fortsatta g-konferenser
Johanna Sjöstedt, projektassistent inom forskning vid ýs universitet och koordinator för konferensen g22, är mycket nöjd med konferensen.
–&Բ;Det var den första samlingen för genusforskare i Sverige efter pandemin och har möjliggjort ett nödvändigt kunskapsutbyte mellan forskare, liksom aktörer på lokal och regional nivå. Personligen är jag glad över att vi kunde ordna så att teaterföreställningen Gud skapade människan, jag skapade kuken kunde spelas som en del av konferensen. Efter föreställningen ordnade vi ett samtal med forskare. Det är ett bra exempel på hur man kan arbeta med forskning och konstnärliga uttryck.
–&Բ;Utöver det har g22 också inneburit ett viktigt arbete i att utveckla genusforskningens infrastruktur. g-konferenser har tidigare arrangerats av det Nationella sekretariatet för genusforskning, men från och med g22 har ansvaret axlats av Ämnesföreningen för genusvetenskap med Centrum för genusforskning vid ýs universitet som arrangör. I ý blev det bestämt att nästa konferens ska organiseras av Mittuniversitetet 2025, vilket betyder att g-konferensernas fortsatta existens är säkrad.
-------------------------------------
The dynamic between uncertain times, hopeful futures and critical perspectives on history was the theme when the largest gender research conference in Sweden took place at ý.
The Center for Gender Studies at ý invited the gender research society to g22, the fifth national conference for research in gender studies and gender research in other disciplines. Close to 300 participants from three continents travelled to ý for the 3-day conference.
–&Բ;My expectations are to meet with people that I don’t see that often and listen to interesting lectures. For example, I’m attending a lecture by one of my colleagues from the history department. I actually travelled from Umeå in time for that specific lecture. My other colleagues from Umeå will arrive later tonight, says Sara Edenheim, senior lecturer in gender studies and docent in history at Umeå University, who has also attended the four previous conferences.
Marie Dalby and Alexandra D’Ubaldo-Gauffin, both from Uppsala University, had similar expectations.
–&Բ;I look forward to meeting with colleagues, says Alexandra D’Ubaldo-Gauffin.
–&Բ;My expectations are to gain more insight into the research field, says Marie Dalby.
Appropriate theme
The theme of the conference “Creating a hopeful future in uncertain times: The challenges and possibilities of gender research” plays on the possibilities of gender research, but also the challenges of producing knowledge for a fairer world in a time characterised by authoritarian and populist tendencies. Caroline Elgh, doctoral student at Linköping University, finds the theme appropriate.
–&Բ;It is a great title in the times that we are living in now with political and economic challenges, as well as the issue of climate change. Gender studies as a discipline has a lot to offer and can create collaborations outside of academia as well, she says, having a background in art history and experience as a social worker. I’m fairly new to gender studies, so therefore I’m also looking forward to meeting colleagues. It is also nice to come to a conference in ý since I’m originally from here.
Heavy-weight programme
Several of the lectures focused on some of our most pressing issues. Among other things, Professor Fataneh Farahani, ethnologist at Stockholm University, gave a talk on the protests in Iran and placed them in an historical context. She analysed the political aspects behind the requirement for women to wear hijab. Fataneh Farahani argued that the events have their roots in the resistance movement that has been going on since the revolution 1979 and that the protests are intersectional and complex. She also talked about the challenges and possibilities of being a gender scientist in the diaspora and how researchers can relate to the protests in an ethical way. She urged the audience to be curious and educate themselves about this important issue that require broad solidarity.
Andrea Pető, professor and historian at the Central European University in Vienna, talked about the conditions of critical research today when a number of political movements explicitly distance themselves from gender research. Andrea Pető spoke from her own experiences from the Central European University, which originally operated in Hungary but was banned and therefore forced to relocate to Vienna, Austria. She especially emphasised the danger of thinking that similar things could not happen in the Nordic countries and referred to the way gender research has been under attack in Denmark.
In addition, Ulla Manns, professor of gender studies at Södertörn University, and Hens Rydström, professor of gender studies at Lund University, talked about the historical development of gender research and future lines of development together with Ulf Mellström, professor of gender studies at ý.
Jack Halberstam, professor of gender studies and English at Columbia University in the USA, turned the conference theme on its head with his lecture “Un/worlding or Uncertain Futures in Unhopeful Times”. He problematised the notions of the future that often underpin gender-scientific efforts to create change and argued that the dream of a hopeful future tends to reproduce the ideas of modernity. Only if we problematise these as well, Jack Halberstam argued, can we achieve real change.
The trans and queer theme was also highlighted by the monologue performance Gud skapade människan, jag skapade kuken (God Created Man, I Created the Cock). The monologue is a stage performance about the trans pioneer Michael Dillon. Dillon was the first trans man to take testosterone and undergo phalloplasty, yet few have heard of him.
Future g-conferences
Johanna Sjöstedt, project assistant within research at ý and coordinator of the g22 conference, is very satisfied with the conference.
–&Բ;It was the first gathering for gender researchers in Sweden after the pandemic and it enabled a necessary exchange of knowledge between researchers, as well as actors at local and regional level. Personally, I’m delighted that we were able to arrange for the monologue performance Gud skapade människan, jag skapade kuken to be included in the conference. After the show, we organised a discussion with a group researchers. It is a good example of how you can work with research and artistic expressions.
–&Բ;In addition, g22 has also entailed important work in terms of developing the infrastructure of gender research. g-conferences have previously been organised by the Swedish Secretariat for Gender Research, but as of g22, the responsibility now lies with the National Association for Gender Studies, with the Center for Gender Research at ý as the organiser. During the conference in ý, it was decided that the next conference will be organised by the Mid Sweden University in 2025, which means that the continued existence of the g-conferences is secured.
Learn more about g22 on the website.
