… du blir ny dekan för lärarutbildningen vid ¹û¶³´«Ã½s universitet efter Ã¥rsskiftet. Vi börjar med en sportfrÃ¥ga: hur känns det?
-Det känns väldigt bra och enormt spännande. Lärarutbildningen är en av samhällets nyckelutbildningar och ¹û¶³´«Ã½s universitet är en av de centrala aktörerna inom omrÃ¥det – det var förstÃ¥s lockande för mig. Jag ser väldigt mycket fram emot att möta lärare och studenter, att fÃ¥ sätta mig in i den lokala utbildningen och de olika forskningsmiljöerna. Jag upplever det som ett universitet med driv, men som överallt annars gÃ¥r det alltid att utveckla och förbättra.
Vad har du gjort tidigare och vad arbetar du med idag på Umeå universitet?
-Jag arbetade som lärare på högstadiet då jag blev rekryterad till Umeå universitet i början av nittiotalet. Jag undervisade i historia men också för att undervisa blivande historielärare. Det var en utvecklande tid och jag disputerade också då. Intresset för lärarutbildningen blev allt större och det senaste decenniet har jag mest arbetat med utvecklings- och ledningsuppdrag inom lärarutbildningen.
Vilka utmaningar står lärarutbildningen i Sverige idag inför?
-Om vi pratar rent allmänt så måste alla lärarutbildningar fortsatt arbeta med reformen från 2011. Reformer för med sig vinster men också barnsjukdomar. Samtidigt handlar det om klassiska frågor som måste ges lösningar i vår tid. Det handlar till exempel om utbildningens bärande idéer, hur progression skapas, hur utbildningsgången blir tydlig för studenterna, hur vi skapar utmanande lärandesituationer och hur vi examinerar rätt saker, på rätt sätt och vid rätt tidpunkt i utbildningen. I ett större perspektiv handlar det om att utveckla undervisning och lärande så att mötet mellan det teoretiska och det praktiska stödjer studenternas utveckling till de lärare vi alla önskar våra barn och barnbarn.
Är det några särskilda frågor som är på tapeten som du tar med dig in i rollen som dekan?
-Ja, flera faktiskt. En väsentlig fråga handlar om vilken kvalitetskultur som utbildningarna vilar i, en annan handlar om vilka nya grepp som kan utvecklas för att vända det svaga intresset för att bli lärare i naturvetenskap, teknik och språk. En tredje är hur IT och nya undervisningsformer kan utveckla utbildningarna. Men det handlar också om att utveckla forskningen och utbildningens förankring i den, liksom relationen till alla de skolor där lärare är engagerade i handledning av lärarstudenter. Lärarutbildningarna lever liksom på och i spänningsfälten mellan utbildningarna, forskningen och skolan.
Vad gör du när du inte är på jobbet?
-Jag är en ganska bra snickare, så genom åren har jag tillsammans med min fru ägnat en hel del tid åt att renovera hus. Det brukar gå i perioder, nu senaste har det varit vårt torp som fått nytt tak, ny fasad och nya fönster. Det är en speciell glädje att kunna arbeta med händerna och att ge sig i kast med projekt som man inte vet var de slutar. Annars är jag gärna ute på vattnet, antingen i segelbåt eller i kajak. Har man växt upp med somrar vid havet så är man präglad på vatten för livet. En särskild glädje är det förstås att umgås med våra tre barn och deras familjer.
Björn Åstrand kommer att börja uppdraget som dekan för lärarutbildningen i februari.
