...som kommit tillbaka från en intensiv vecka med arbete inom ditt uppdrag som ordförande i Nobelkommittén för fysik.
Hur har veckan varit?
– Det har varit en spännande och enastående upplevelse att få presentera Kungl. Vetenskapsakademiens beslut om årets nobelpris i fysik i tisdags den 8 oktober och nu när det är gjort känns det mycket bra, säger Ellen Moons, professor i fysik. Det är både roligt och viktigt att vetenskapen och framstående forskning får så mycket uppmärksamhet under Nobelveckan. Arbetet i kommittéerna för att ta fram prisförslag pågår under lång tid, men beslutet tas av Akademien i sin helhet på morgonen samma dag som priset offentliggörs. Kungl. Vetenskapsakademiens byggnad är fylld med journalister från hela världen denna dag och intresset för nyheten är enormt.
Årets två Nobelpristagare i fysik har använt sig av fysikens verktyg för att konstruera metoder som ligger till grund för dagens kraftfulla maskininlärning. John Hopfield skapade ett associativt minne som kan lagra och återskapa bilder och mönster i data. Geoffrey Hinton uppfann en metod som självständigt kan hitta egenskaper i data eller särdrag i bilder och på så vis skapa ny mönster som liknar de inmatade.
När man i dag talar om artificiell intelligens är det oftast maskininlärning med artificiella neuronnätverk man syftar på. Tekniken inspirerades från början av hjärnans uppbyggnad. I ett artificiellt neuronnät motsvaras hjärnans neuroner av noder som antar olika värden. Noderna påverkar varandra genom kopplingar som kan liknas vid synapser och som kan göras starkare eller svagare när nätverket tränas. Till exempel genom att kopplingarna blir starkare mellan noder som har stora värden samtidigt. Årets pristagare har gjort viktiga arbeten med artificiella neuronnätverk från 1980-talet och framåt.
– Pristagarnas arbeten har redan varit till stor nytta. Artificiella neuronnät används inom många olika forskningsområden där stora datamängder hanteras, till exempel inom partikelfysik, astrofysik och för att ta fram nya material med önskade egenskaper, säger Ellen Moons, ordförande i Nobelkommittén för fysik.
I enlighet med Alfred Nobels testamente utdelas sedan 1901 Nobelprisen i fysik och kemi av Kungl. Vetenskapsakademien. Pristagarna offentliggörs varje år i början av oktober. Prisutdelningen sker den 10 december, årsdagen av Alfred Nobels död. Sedan 1969 delar Akademien också ut Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
Läs mer på:
