Hallå där Mette Marie Stähr Harder, lektor i statsvetenskap vid ýs universitet...
2021-11-22...du har vunnit pris för bästa artikel i den akademiska tidningen Representation för året 2020! Stort grattis! Vad handlar din artikel om?
- Tack! Artikeln handlar om hur forskare kan mäta hur politiker i parlamenten tar hand om medborgarnas politiska intressen. Vanligtvis tar forskare utgångspunkt i medborgarnas identitet när de definierar dessa politiska intressen, men jag föreslår att vi närmar oss politiska intressen som fristående abstraktioner. Till exempel genom att istället prata om arbetarnas intressen kan vi tala om intresset av rätt lön och ordentliga arbetsvillkor. I mitt arbete tittar jag på hur forskare kan definiera, eller operationalisera, dessa intressen. Det kan vara särskilt användbart när vi försöker förstå representationen av jämställdhetspolitik och klimat- och miljöpolitik.
Vad är det som intressant med politisk representation, exempelvis när riksdagsledamöter representerar den svenska befolkningen i riksdagen, som gör att du forskar inom området?
- När jag påbörjade min doktorandstudie blev jag mycket förvånad över att feministiska representationsforskare fortfarande tillämpade begreppet ”kvinnors intressen”. Som politisk aktivist i Dansk Kvindesamfund, var jag alltid tvungen att förklara att vi inte arbetar för kvinnors intressen och mot mäns. När jag istället använde mig av ordet jämställdhet förstod alla vad vi kämpade för. Det stod klart för mig att ordet jämställdhet är mer meningsfullt i dag än kvinnors intressen, det har en tydligare politisk riktning, det föreskriver inget naturligt ägande och det ansluter sig inte till en binär förståelse av kön.
Tidskriften Representation, skriver att de delar ut priset till den mest enastående artikeln för det aktuella året, i det här fallet för 2020. Vad upplever du själv är det som gör att artikeln sticker ut ur mängden?
- Jag tycker att den sticker ut eftersom jag tolkar ett klassiskt verk; Hanna Pitkin’s The Concept of Representation (1967) på ett nytt sätt. Dessutom föreskriver artikeln ett sätt på vilket statsvetare kan undvika att behöva definiera vad kvinnors intressen är, en fråga som har förföljt kvinnorörelsen sedan debatten om rösträtt. Här måste dock betonas att jag inte har besvarat den frågan, jag anger ett sätt på vilket representationsforskare kan komma runt den.
Vad är nästa steg efter detta i din forskning?
- Jag håller just nu på att färdigställa en artikel där jag utvecklar frågorna kring begreppet kvinnors intressen. Dessutom planerar jag en resa till Grönland. Där ska jag göra intervjuer med tidigare grönländska ledamöter i det danska parlamentet. Representation av urbefolkningar är nämligen ett av mina andra fokusområden, men tyvärr har pandemin gjort att jag har fått ställa in stora delar av denna forskning.
Länk till artikeln: