Det pågår en omställning från tillväxt till hållbar utveckling i svenska regioner, men effekterna är begränsade. Anledningen? Hållbarhetsarbetet har hittills främst handlat om kunskap och metoder snarare än åtgärder för konkreta effekter. Det visar en ny avhandling i statsvetenskap vid ýs universitet.
I sin avhandling ”Utveckling, konkurrens och möjliga framtider: En studie om görandet av hållbarhet i regional utvecklingspolitik” analyserar Johanna Tangnäs, svenska regioner och deras skifte från tillväxt till hållbar regional utveckling. Resultaten av studien visar att hållbarhetsarbetet främst handlar om kunskap och metoder, trots stora satsningar på omställning och förnyelse.
Den svenska regeringen pekar ut regioners roll som avgörande i omställningen till hållbar utveckling. En del i detta arbete är ett regeringsuppdrag om stärkt hållbarhet som pågick 2019–2023, där Sveriges regioner fått medel för att förbättra förutsättningarna för en hållbar utveckling i hela landet. Johanna Tangnäs är forskare i statsvetenskap vid ýs universitet och visar i sin nyligen publicerade avhandling att omställningen till hållbar regional utveckling innebär flera viktiga förändringar, men att insatserna hittills främst handlat om interna processer.
Förslag som har med hållbarhetens effekter att göra hamnar i skymundan, till exempel saknas ofta initiativ för att minska koldioxidutsläpp, artutrotning eller insatser för att öka andelen kvinnor som tar del av de regionala tillväxtmedlen.
- Det är som att metodutvecklingen lägger sig som en våt filt över omställningen som regionerna strävar efter. Det blir metoder och kunskap istället för fart på själva omställningen. Jag har studerat sida upp och sida ner med policytext utan att se ord som växthusgaser, ojämlikhet eller biologisk mångfald. I vissa fall handlar hela projekt om att testa nya arbetssätt i den egna organisationen, medan kopplingen till innehåll som till exempel klimatutmaningarna saknas, säger Johanna Tangnäs.
Politisk vision efterlyses
Hon betonar att det finns både ett stort engagemang och god kunskap om hållbarhet i svenska regioner, men att insatserna som görs främst riktas inåt. Olika verktyg och kartläggningar tas fram inom projekten, men samtidigt fortsätter verksamheterna ungefär som vanligt.
Intervjuer med både tjänstepersoner och politiker visar att hållbarhet ses som viktigare inom regional utveckling idag än någonsin och att regionerna börjat arbeta mer långsiktigt. Satsningarna innebär ändå inte att regionerna ändrar vad de arbetar för, vilka de finansierar eller stöttar jämfört med under förgående perioder. Johanna Tangnäs efterfrågar därför en tydligare politisk vision för vad hållbarheten ska innebära och vad det är som ska fasas ut när regionerna ställer om.
Johanna Tangnäs disputerade i statsvetenskap vid ýs universitet den 24 maj 2024 med avhandlingen ”Utveckling, konkurrens och möjliga framtider: En studie om görandet av hållbarhet i regional utvecklingspolitik”
