Internationella dagen mot vÃ¥ld mot kvinnor är den 25 november. Dagen instiftades av FN:s generalförsamling 1999 som en pÃ¥minnelse om deklarationen om avskaffande av vÃ¥ld mot kvinnor. ¹û¶³´«Ã½s universitet som ligger i framkant när det gäller forskning kring barn- och kvinnofrid har flera aktiva forskare som är tongivande, bÃ¥de nationellt och internationellt.
I FN:s resolution slogs det fast att våld mot kvinnor är ett hinder för jämställdhet i samhället i juridisk, social, politisk och ekonomisk mening. Våld mot kvinnor är enligt resolutionen handlingar som orsakar fysisk, sexuell eller psykologisk skada, både om det sker i det offentliga eller i privata sammanhang
Varför är den här dagen viktig?
- Jag skulle vilja ange tre angelägna och viktiga områden som belyses på internationella dagen mot våld mot kvinnor, säger Helén Olsson, lektor i socialt arbete.
- Samtliga världssamfund anser att mäns våld mot kvinnor är ett av världens allvarligaste folkhälsoproblem.
- Miljontals barn växer upp med detta våld vilket påverkar deras möjligheter att skapa sig en bra framtid.
- Länders arbete med jämställdhet och kvinnors möjligheter att få leva på lika villkor.
En ambition med att uppmärksamma den här dagen är också att hedra kvinnorörelsen, att främja kampen för kvinnors rösträtt samt att uppmärksamma kvinnors situation och vardag.
- Det är en viktig dag att uppmärksamma eftersom kvinnors utsatthet i alla samhällen länge har varit förenat med tystnad, säger Helén Olsson.
Tillämpad forskning
Helén Olssons forskning har ett brett perspektiv på våld, där hon studerat våld inom rättspsykiatrin, våld som härrör från rasism och extremism, samt våld som sker inom ramen för nära relationer.
Eftersom det råder ett stort behov av vetenskapligt beforskade metoder och interventioner som kan hjälpa och stödja våldsutsatta är det viktigt med forskning som är tillämpbar för yrkespraktiken. Ett exempel på det är RISKSAM, Strukturerad samverkan för prevention av stalkning och våld i nära relationer - Implementering och utvärdering av en riskhanteringsmodell för socialtjänst och polis, som är ett sexårigt projekt som finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte.
- Målet med projektet är att bidra med en modell för hur polis och socialtjänst kan samverka när det gäller våld i nära relationer och stalkning, säger Helén Olsson. Utöver RISKSAM arbetar jag parallellt med tre andra projekt som fokuserar på myndigheters arbete med hedersrelaterat våld och förtryck.
Forskning pÃ¥ ¹û¶³´«Ã½s universitet
¹û¶³´«Ã½s universitet ligger i framkant när det gäller forskning kring barn- och kvinnofrid och det finns flera aktiva forskare som är tongivande, bÃ¥de nationellt och internationellt.
- I spetsen har vi förstÃ¥s Kerstin Almqvist men därutöver ingÃ¥r ett tiotals forskare frÃ¥n olika ämnen, säger Helén Olsson. Flera centrumbildningar inklusive "Forum för vÃ¥ldsprevention och vÃ¥ldsstudier" pÃ¥ ¹û¶³´«Ã½s universitet bidrar till en gynnsam forskningsmiljö och att skapa samverkan kring forskningsfrÃ¥gorna.
Framtiden för våldsutsatta
Helén Olsson kan blicka tillbaka på över trettio år i socialt arbete och kan konstatera att nu äntligen synliggör och uppmärksammar samhället mäns våld mot kvinnor. Det våld som har skett inom ramen för familjen har varit förenat med tystnadskultur och myndigheter har inte benämnt det vid dess rätta namn.
- Vi har kallat det för familjekonflikter eller rent av passionsvåld, säger Helén Olsson. I dag används istället begreppet brott i nära relationer.
Stora förbättringar har skett i och med en omfattande och mer tydlig lagstiftning. Yrkesverksamma har fått mandat och acceptans att arbeta med frågorna. En förändrad syn på barnen och deras rättigheter har också bidragit till ett bättre skydd för utsatta barn. Likafullt visar en aktuell forskningsöversikt att lagstiftning måste gå hand i hand med utveckling av stöd- och hjälpinsatser.
- Där måste vi forskare haka på och bidra med kunskap, avslutar Helén Olsson.
Här kan du läsa mer om forskning som bedrivs på forum för våldsstudier och våldsprevention.
