¹û¶³´«Ã½

- Det är ett vällovligt initiativ som vi har valt att ställa oss bakom då vi besitter komptens och engagemang som kan bidra till genomförandet, säger rektor Johan Sterte. Forskning och utbildning är centrala för att klimatomställningen ska lyckas. Klimatramverket ligger också linje med de beslutade policys och handlingsplaner som vi redan arbetar efter.

Öka takten
Den senaste IPCC-rapporten från FN:s klimatpanel visar att takten i klimatomställningen måste öka drastiskt om uppvärmningen ska kunna hållas under två grader. För att nå de klimatmål som Sverige och andra länder har åtagit sig genom Paris-överenskommelsen krävs ungefär halverade utsläpp varje decennium. Det kräver en snabb omställning av hela samhällsekonomin. Alla samhällssektorer påverkas.

Flera roller
Universitet och högskolor har i denna process flera roller som ingår i kärnverksamheten och är viktigare än någonsin:
• Att forska om klimatförändringar – både om hur de ska kunna motverkas och om hur vi ska ställa om för att hantera dem.
• Att utbilda medborgare och ledare som ska genomföra denna omställning.
• Att utveckla lösningar som kan minska utsläppen av växthusgaser, och även sänka deras halt i atmosfären, samt att delta i införandet av dessa lösningar.
• Att sprida den kunskap som man tar fram.

För högskolesektorn som helhet är det dessa aktiviteter som har störst potential att göra väsentlig skillnad i klimatomställningen. De finns med i klimatramverket.
Men ramverket syftar också till att minska klimatpåverkan från lärosätenas egen verksamhet. Den kommer till stor del från tjänsteresor med flyg. Att minska dessa koldioxidutsläpp är en svår utmaning för lärosätena på grund av deras omfattande internationella utbyte. Därför behövs klimatramverket som ett viktigt gemensamt verktyg, och de anslutna universiteten och högskolorna kommer att träffas årligen för att hjälpa varandra med arbetet.

Beteendeförändringar behövs
– Eftersom det är så bråttom att minska utsläppen räcker inte enbart teknisk utveckling, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson. Även beteendeförändringar behövs. Det gäller förstås även oss på lärosätena. Bland annat för att vi utgör några av landets största arbetsplatser, och för att det är viktigt att vi visar att vi tar våra egna forskningsresultat om klimatförändringarna på allvar.
– Högskolesektorn har ett omfattande ansvar att utveckla kunskap om klimatfrågan och dess lösningar, säger KTH:s rektor Sigbritt Karlsson. Att skjuta ansvaret vidare till kommande generationer duger inte. Därför måste vi nu agera på flera nivåer samtidigt.

Lärosäten som har anslutit sig till klimatramverket
• Blekinge tekniska högskola
• Chalmers tekniska högskola
• Enskilda högskolan Stockholm
• Ersta Sköndal Bräcke högskola
• Försvarshögskolan
• Gymnastik- och idrottshögskolan
• Handelshögskolan i Stockholm
• Högskolan i Borås
• Högskolan Dalarna
• Högskolan i Gävle
• Högskolan i Halmstad
• Högskolan Kristianstad
• Högskolan i Skövde
• Högskolan Väst
• Jönköpings universitet
• ¹û¶³´«Ã½s universitet
• Karolinska institutet
• Konstfack
• Kungliga Konsthögskolan
• Kungliga Musikhögskolan i Stockholm
• Kungliga Tekniska högskolan
• Linköpings universitet
• Linnéuniversitetet
• Luleå tekniska universitet
• Lunds universitet
• Malmö universitet
• Mittuniversitetet
• Mälardalens högskola
• Newmaninstitutet
• Röda korsets högskola
• Sofiahemmets högskola
• Stockholm School of Economics
• Sveriges lantbruksuniversitet
• Södertörns högskola
• Umeå universitet
• Örebro universitet