¹û¶³´«Ã½

- Vi är väldigt glada över att ha fÃ¥tt det här uppdraget, säger Ã…sa Bergenheim, rektor vid ¹û¶³´«Ã½s universitet. Vi har en lÃ¥ng tradition av att utbilda lärare och utbildningen hÃ¥ller en hög nationell nivÃ¥. Att vi fÃ¥r det här uppdraget ser vi som ytterligare en kvalitetsstämpel.

Uppdraget gäller för perioden 2016-2021 och förutom ¹û¶³´«Ã½s universitet kommer Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan och UmeÃ¥ universitet att anordna kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen pÃ¥ forskarnivÃ¥. Det är störst behov av lärare i matematik, naturvetenskap och teknik, därför ska utbildningen i första hand ges till forskare med ämneskunskaper inom dessa omrÃ¥den.

¹û¶³´«Ã½s universitet har idag ett omfattande och mycket väl fungerande program för personer som vill bli lärare och som redan har de ämneskunskaper som krävs, men som saknar den pedagogiska utbildningen. Det som nu tillkommer är att utveckla ett särskilt koncept för att utbilda studenter som inte bara har djupa ämneskunskaper utan som ocksÃ¥ har avlagt forskarexamen.

- Detta är en spännande utveckling, för oss och för skolan, säger Björn Ã…strand, dekan vid lärarutbildningsnämnden vid ¹û¶³´«Ã½s universitet. Vi har haft enstaka studenter med de här kvalifikationerna sedan tidigare men nu fÃ¥r vi möjlighet att ta ett samlat grepp. Fler lärare med en forskarbakgrund kommer att innebära att skolan fÃ¥r tillgÃ¥ng till högre ämneskunskap men ocksÃ¥ förbättrade möjligheter att svara mot kravet att utbildningen ska vila pÃ¥ vetenskaplig grund.

Antalet lektorer i skolan ska fördubblas
Läsåret 2015/16 fanns det enligt Skolverkets statistik 239 lektorer i grund- och gymnasieskolan samt i vuxenutbildningen. Majoriteten av dessa, 200 lektorer, fanns i gymnasieskolan. Den nya satsningen möjliggör en fördubbling av antalet lektorer i den svenska skolan.

- Det är viktigt att notera denna ökning men man ska samtidigt hålla i minnet att även om denna satsning leder till en dubblering av antalet lektorer i skolan så innebär det ändå att vi har mycket långt kvar innan Sverige återkommer till de andelar lektorer i gymnasierna som rådde före 1980-talet, fortsätter Björn Åstrand. Den stora utmaningen nu är att hitta arbetsformer för dessa lärare som leder till att undervisningen utvecklas, att samverkan mellan skola och forskning ökar och, förstås, det allra viktigaste, att elever inspireras och motiveras till ett fördjupat lärande.