Den senaste IPCC-rapporten om klimatförändringar betonar vikten av att alla aktörer, oavsett om de är statliga eller inte, bidrar till kampen mot klimatförändringarna. Forskare på ýs universitet visar att lokalt arbete kan vara effektivt för att begränsa skador och anpassa sig till klimatförändringar.
Enligt den sjätte klimatrapporten från IPCC är det viktigt att klimatprojekt bedrivs på flera olika nivåer, inklusive lokalt och genom samarbete mellan olika sektorer. Forskning har visat att att förlita sig på enbart nationella löften och centraliserade projekt har sina begränsningar. Istället kan samarbete på subnationella nivåer, som inom städer, företag och urfolksgrupper, vara en effektiv strategi.
- Aktuell forskning, däribland min egen, har påpekat begränsningarna som det medför att förlita sig enbart på nationella löften och centraliserade klimatprojekt, säger Avit Bhowmik, lektor i riks- och miljö. Att klimatarbetet sprids ut och bedrivs på subnationella nivåer inom städer, företag, urfolksgrupper och närsamhällen är en effektiv strategi för skadebegränsning och det gör också samhället bättre anpassat för klimatförändringarna.
Till exempel kan samägda solcellsparker, vindparker och bergvärme säkra en snabbare omställning till ren energi. Det kunde också ha hjälpt Sverige och världen att undvika den rådande elkrisen.
- Jag och mina kollegor identifierade i en studie från 2020 att grupper på 10 000 personer är optimalt för effektivt klimatarbete, säger Avit Bhowmik. Det ger en maximal klimatnytta med minimala ingrepp. Sådana grupper kan ta sig flera olika icke-statliga former och kan till exempel vara kommuner, företag, stadsdelar och skolor.
Bra exempel i Munkfors och Forshaga
Ett bra exempel på ett lokalt klimatarbete är "Nätverket Hållbar Agenda" som startades i samarbete mellan de värmländska kommunerna Forshaga och Munkfors. De två kommunerna har tillsammans cirka 15 000 invånare och utgör ett nav för tongivande aktörer inom svensk industri, som Stora Enso. Nätverket har samlat små, mellanstora och stora aktörer i syfte att ta fram strategier för att minska utsläppen av växthusgaser i linje med Parisavtalet och Sveriges nationella mål om nollutsläpp till 2045.
ýs universitet har nyligen påbörjat en dialog med Arvika kommun om hur deras utsläppsminskningar kan påskyndas av en samverkan mellan aktuella rön från hållbarhetsforskningen och de olika aktörernas praktiska erfarenheter från fältet.
När aktörer av olika slag och på olika nivåer är delaktiga främjas det exponentiella klimatarbetet (projekt för att halvera de globala utsläppen av växthusgaser senast 2030), vilket har högsta prioritet även i den här rapporten.
- I och med covid-19-pandemin skapades en fantastisk möjlighet som nu snabbt glider oss ur händerna, säger Avit Bhowmik. Därmed krävs brådskande insatser från aktörer på alla nivåer. Det finns redan i dag praktiska lösningar som dessa aktörer kan utnyttja för att gå i bräschen för en snabb och hållbar omställning.
Flera gräsrotsprojekt på närsamhällesnivå har också inletts. Till exempel deltar Avit Bhowmik i ett internationellt samarbete mellan forskare och yrkesutövare, som presenterade det nya projektet “The Climate Long Game” på Climate Action Hub vid COP27. I projektet används pedagogiska spel och appar i skolor för att stärka klimatundervisningen och därmed göra skolorna till levande labb som visar på lyckade klimatprojekt. Målet är att genom skolan bygga upp en kollektiv förmåga på närsamhällesnivå som ger klimatarbetet och samhällsomställningen en skjuts framåt i den skala och hastighet som krävs.
- ýs universitet har också tagit initiativ till ett projekt i samarbete med länsstyrelsen, ”Climate Escape Room”, säger Avit Bhowmik. Syftet är att generera kunskap om klimatet och skapa lokalt engagemang.
Här kan du läsa mer om aktuella projekt och rapporter:
