Hösten 2021 ser vi hur klimatjournalistiken tar allt större utrymme i medierna efter en minskad rapportering under pandemin. Med IPCC:s rapport i färskt minne och ett stort klimatmöte runt hörnet tog höstens Anderseminarie vid ämnet medie- och kommunikationsvetenskap vid ýs universitet tempen på klimatjournalistiken.
Erika Bjerström, klimatkorrespondent på SVT
Som utsedd klimatkorrespondent på SVT bevakar Erika Bjerström exempelvis politik, turism, jordbruk och ekonomi – alltid med en klimatvinkel.
- SVT har steppat upp på ett sätt som märks, säger Erika Bjerström Men det ställs också många frågor. Kort kan säga att de som är intresserade kan bli hetsiga om en renägare som åker över gränsen för att tanka diesel får utrymme. De tycker att det ska vara klimat i exakt allt vi rapporterar om. Men klimatkrisen påverkar mänsklighetens framtid och det är självklart att vi ska bevaka den.
Med en programförklaring från högsta chefen på SVT tycker Erika att satsningen känns rejäl.
- Tidigare var det bara jag, nu har vi nya reportrar och ett nyhetsbrev som på kort tid fick över 20 000 prenumeranter. Det visar att våra tittare är intresserade. I vårt nätverk inom redaktionerna på SVT finns 52 reportrar som arbetar med det här. Med det i ryggen finns möjligheter till nationella granskningar. Fram tills klimatmötet i Glasgow är satsningen stor. Vad som händer efter det är lite oklar.
En av svårigheterna i Erikas arbete med att bevaka klimatfrågan är troll och missinformation. Hon för ständigt hotfulla mail och kommentarer.
- De får mer och mer medieplats med sina missvisande grafer och underkända forskningsrapporter. Det är en utmaning och genererar mycket extra jobb. Deras främsta uppgift är att så tvivel i den här frågan och ständigt ifrågasätta den beprövade forskningen.
Erika Bjerström säger att SVT:s jobb också är att rapportera om hur vår värld kan komma att se ut – inte bara hur den ser ut här och nu.
- Att göra begripliga inslag är min uppgift. Det här är en journalistisk utmaning som saknar liknelse.
Se två av Erika Bjerströms reportage på SVT-Play
Annika Egan Sjölander, docent och lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet
Vi lever i en värld med stora utmaningar och behöver ta hand om saker tillsammans på ett bättre sätt. Agenda 2030 visar en av många frågor och det finns mycket att göra på knapp tid. Det är komplexa beslutsprocesser, institutioner är ansträngda - det handlar om krishantering.
Annika Egan Sjölander använder analys som forskare – att förstå klimatkommunikationens roll både teoretisk och empiriskt/praktiskt. Och då helst så lokalt som möjligt.
- Journalistiken gör samhället möjligt, och då inte minst lokaljournalistiken. Den har länge varit styvmoderligt behandlad av oss journalistikforskare men den är en viktig institution.
Annika Egan Sjölander har tittat närmare på klimatjournalistik i fyra lokaltidningar:
- Västerbottens kuriren
- Upsala nya tidning
- åԻDzٱ
- Enköpings Posten
Ämnen som det skrivs om är transporter, mat och växande städer – eller bilen, biffen, börsen och butiken. Men “business as usual” fungerar inte längre.
- Det finns mycket att göra, säger Annika Egan Sjölander. Det nya mediestödet har gjort att redaktioner anställer journalister och det medför att de vita fläckarna på kartan täcks upp. Det går dock att utveckla mycket mer och göra bevakningen lokalt relevant – alltså koppla det lokala till det globala. Eller som ett av mina favoritcitat ur min studie lyder – ”Det är en så himla viktig fråga. Man behöver göra det intressant för människor har också en trötthet. Visa det som går bra och framåt – jobba för att människor kan påverka sina liv”
Jonathan Jeppsson, nyhets- och grävchef på Aftonbladet
Jonathan Jeppsson är också författare till boken ”Åtta steg mot avgrunden”. En dyster titel på en dyster tid.
- Det som fick mig att skriva boken var att jag började fundera över den situation som vi befinner oss i. Ekvationer som inte gick ihop och fiaskot med Köpenhamnsavtalet. Jag kunde inte bara släppa det.
Graferna Jonathan Jeppsson visade i sin presentation var tydliga. Vi kommer inte att klara de här målen. Det skulle behöva tillsättas en hel industri för att ta sig ann uppgiften.
- Strukturerna visar hur eftersatt journalistiken är. Aftonbladet har varit ganska bra på klimatjournalistik men det är lätt att tvingas kapitulera inför frågans magnitud.
I varje nytt grepp behöver vi ha med att folk inte ska tappa hoppet inför vår journalistik på samma sätt som vi inte vill att våra läsare ska tappa hoppet när vi bevakar vården.
Aftonbladet har fokuserat mycket på ansvarskrävande. Jonathan Jeppsson är inne på att ta ytterligare ett steg i klimatrapporteringen.
- Vi vill också vara systemkritiska i våra klimatreportage. Var ligger makten? Ligger den hos politikerna eller företagen – eller någon annanstans? Makten är ett system som gör den här frågan så komplex. Kan journalistiken ställa sig utanför detta system för att granska det? Det är det viktigaste. Och att vi inte får ge upp.
Marie Blomgren, reporter på NWT
Hösten 2018 startade NWT långköraren ”Värmland och klimatet” tillsammans med kollegan Victor Sunnemark.
- Sommaren var lång, varm och torr och vi satsade på två till tre genomarbetade jobb per termin, säger Marie Blomgren. Planeringen gjordes av nyhetschef, redaktör och andra berörda vid behov.
Innehållet i artiklarna skulle illustrera en aktuell klimatfråga med en berörd och aktiv värmlänning och har blivit tyngdpunkten i NWT:s klimatbevakning.
- Våra jobb genererar oftast bra läsning och får genomslag. Dock är det svårt att få till fler konverteringar – alltså nya prenumeranter.
Exempel på artiklar som NWT har publicerat som fått uppmärksamhet bland läsarna
- ”Fredrika från ý lever ett liv utan skräp”
- ”Anders tvingades åka båt till jobbet – men vill bo kvar”
- ”Vänern – ett jättestort badkar med litet utlopp”
- ”Billigare, friskare och grönare – här är grannarna som delar bil”
- Den sista väckte en enorm debatt i våra sociala medier, säger Marie Blomgren. Bilism är en känslig fråga.
Det finns svårigheter med lokal klimatbevakning. Marie Blomgren säger att journalister behöver skildra något som delvis inte har hänt och som till stora delar händer utanför NWT:s spridningsområde. Dessutom tas beslut i frågan på helt andra nivåer än lokalt.
- Allt det här gör att det nyhetsdriv som finns i vårt DNA på andra områden sällan väcks till liv i den här frågan. Det behövs mer resurser till klimatbevakningen.
Deltog i höstens Anderseminarie om klimatjournalistik gjorde också Mikael Granberg, professor i statsvetenskap vid ýs universitet, Peter Löfgren, redaktionschef för havsmagasinet Deep Sea Reporter samt Anna Roosvall, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms universitet.
