¹û¶³´«Ã½

Forskningspolitiska propositionen och budgetpropositionen har nu presenterats och vi fÃ¥r besked i ett antal frÃ¥gor som är viktiga för vÃ¥r framtid och det arbete vi vill bedriva. Regeringen betonar kunskapsproduktionens – forskningens – betydelse för utveckling av samhället och Sveriges konkurrenskraft. Bägge propositionerna blickar nÃ¥gra Ã¥r framÃ¥t och ger besked att regeringen avser att fortsätta expansionen av grundutbildningen och man satsar nya resurser för forskning och forskarutbildning. Det är positivt att se att ¹û¶³´«Ã½s universitet medverkar i denna utveckling.

Grundutbildning vid KaU
Vi får en fortsatt utbyggnad av utbildningsvolymen med stöd av nya 19 miljoner kronor för 2001. Regeringens prognos ger grund för en försiktig utbyggnad. År 2000 blir takbeloppet 314 miljoner kr, år 2001 340 mkr, år 2002 362 mkr och år 2003 378 mkr.

Regeringen föreslår förlängd frihet att rikta utbudet till områden med högt söktryck under 2001. Detta innebär att takten i utbyggnad av utbildningar inom teknik och naturvetenskap dämpas samt att vissa samhällsvetenskapliga utbildningar temporärt ökar i volym.
Så långt är bilden positiv. Det som är djupt bekymmersamt är att de så kallade prislapparna, d v s ersättningen, för olika utbildningar ligger fast. Detta innebär i realiteten en fortsatt urholkning av resurserna för grundutbildningen. Regeringen avvaktar betänkandet från pågående utredning om styrning och finansiering av utbildning och forskning.
Tyvärr avvaktar också regeringen med besked om en ny magisterexamen.

Forskning och forskarutbildning
Regeringen betonar sitt ansvar för de nya universiteten och anvisar en mycket försiktig ökning för 2003. ¹û¶³´«Ã½s universitet erhÃ¥ller de närmaste Ã¥ren: 2000 75,4 miljoner kr, 2001 97,2 mkr (+ 20 milj kr), 2002 120,2 mkr (+ 20 milj kr) samt Ã¥r 2003 133,3 mkr (+ 10 milj kr).

Dessa resurser ska finansiera såväl forskning som utbyggnad av forskarutbildningen. (Vår uppskattning är att en doktorand kostar 700 000 kronor per år.)

För 2001 fördelas forskningsresurserna på tre områden (år 2000 inom parentes): Humaniora – samhällsvetenskap: 47,3 mkr (36,4 mkr), Teknik 39.7 mkr (29,0 mkr) samt övrigt 10,2 mkr (10,0 mkr).

Vad gäller jämställdhet anges att 24% av våra nyrekryterade professorer ska vara kvinnor.

Forskarutbildning
För första gången får KaU examensmål för forskarutbildningen. Under perioden 2001-2004 ska vi examinera 30 doktorer i humaniora – samhällsvetenskap samt 20 doktorer i teknik. Ökningarna för 2001 och 2002 har varit kända och ligger redan i vår planering. Under 2001 finns endast ytterst blygsamt expansionsutrymme eftersom vår forskningsbudget måste konsolideras.
Min uppfattning är givetvis att 10 miljoner år 2003 är en alltför blygsam satsning. Vi har byggt upp handledarkapacitet och skulle kunna göra en mycket kraftfullare satsning på forskarutbildning än vad denna slant ger utrymme för. I de planer vi presenterat ingår att examinera 50 doktorer om året från 2004.

Nationella forskarskolor
Regeringen satsar pÃ¥ nationella forskarskolor. Ansvaret för de 16 forskarskolorna läggs pÃ¥ de tidigare etablerade universiteten och högskolorna. Andra lärosäten ska vara partnerhögskolor. Detta är en intressant utveckling. ¹û¶³´«Ã½s universitet är partner i följande sex forskarskolor:
Materialvetenskap, värd Chalmers, Matematik och beräkningsvetenskap, värd Uppsala universitet, Språkvetenskap, värd Stockholms universitet, Ekonomi, värd Uppsala universitet, Teknisk och naturvetenskaplig didaktik, värd Linköpings universitet och Pedagogiskt arbete, värd Umeå universitet.
Varje forskarskola tilldelas 15 resp 13 miljoner kronor de första tre åren. Examensmålet är 25 doktorer per forskarskola. Tyvärr är även detta en starkt underfinansierad reform.

Strategiska områden lyfts fram
Regeringen lyfter fram strategiska områden som biovetenskap och bioteknik, informationsteknik, materialvetenskap och materialteknik, humaniora och samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap, vård- och omsorgsforskning, miljö och hållbar utveckling samt konstnärligt arbete. Dessa ska erhålla stöd från den nya forskningsrådsorganisationen.
Jämställdhet, genusvetenskap och mångvetenskap betonas också som ansvar för Vetenskapsrådet. Denna del i propositionerna andas en misstro mot universitet och högskolor att själva kunna göra prioriteringar.

Ny karriärstruktur – befattning som biträdande lektor
Regeringen föreslår en rekryteringsbefattning som första steg i en akademisk karriär. En biträdande lektor anställs för fyra år med 25% undervisning. Individen kan efter perioden prövas för tillsvidare anställning som lektor. Jag hoppas att detta ska falla väl ut och hjälpa oss att rekrytera duktiga unga forskare. Tyvärr är detta en ofinansierad reform. Medel för stöd till unga forskare läggs hos Vetenskapsrådet.

För ¹û¶³´«Ã½s universitet ger propositionerna visst utrymme för utveckling men det är för svagt. MÃ¥nga frÃ¥gor kvarstÃ¥r obesvarade och finansieringen av grundutbildningen fortsätter att vara ett stort problem för alla universitet och högskolor.