Skyfall som orsakar lokala översvämningar är ett vanligt och kostsamt fenomen i Sverige. De kan orsaka vattenfyllda källare och skador på infrastruktur som kan medföra betydande problem för individer och samhälle. Skyfallen förväntas dessutom öka i både intensitet och antal, som följd av klimatförändringarna.
Under Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR, konferens ”Hur kan vi bli bättre på att hantera skyfallshändelser?” handlade det dels om det som är aktuellt inom skyfallshantering från olika aktörers perspektiv. Ett andra spår var att deltagarna kom från olika verksamheter: kommuner, myndigheter, näringsliv och akademin. En central fråga under dagen var hur gemensamma erfarenheter och kunskaper kan användas för att tillsammans förbättra hanteringen av skyfallshändelser.
- Skyfallshantering är en aktuell fråga för olika aktörer i samhället, från myndigheter till kommuner och allmänhet, sa Kristin Gustafsson, moderator under dagen och forskare inom risk- och miljö. Det finns idag mycket kunskap hos olika aktörer, men det finns också ett stort kunskapsbehov om frågorna som har aktualiserats av händelser som gett stora skador under senare tid.
Gävle drabbades av tusenårsregn
Tisdagen den 17 augusti 2021 gick SMHI ut med en klass 2-varning då 70 - 100 ml regn väntades falla över Gästrikland. Kommunen gick ut med information om SMHI:s vädervarning till fastighetsägare och mellan klockan 08.00 tisdag 17 augusti till klockan 08.00 onsdag 18 augusti föll 161,6 ml regn över Gävle.
SOS Alarm blev nedringda med över 500 larm om översvämningar i Gästrikland. Under två timmar på natten intensifierades skyfallet med rekordnivån 101 ml regn.
– Idag vet vi mer om hur både kommunen och Gävleborna kan göra för att rusta oss för framtiden men vi kommer aldrig helt att klara oss från effekterna av ett så pass extremt skyfall, sa Magnus Westerstrand, vattenstrateg Gävle kommun.
Flera vägar i Gävle kommun underminerades och rasade sönder, vissa fick grävas av för att få undan vattenmassorna. Många låga områden och viadukter fylldes med vatten, och det var svårt för blåljusverksamhet och hemtjänst att ta sig fram. Skolstarten fick skjutas fram en dag då flera skolbyggnader skadats under skyfallet och det skedde kortare strömavbrott och tusentals privata bostäder skadades.
- Trots omfattande skador på infrastruktur och fordon skadades ingen Gävlebo allvarligt, och kommunkoncernens samhällsviktiga verksamhet kunde upprätthållas, sa Magnus Westerstrand.
CSR i framkant med sin forskning
Risker kan ses som en kombination av hot och sårbarhet. Vid skyfall utgör regnmängd, intensitet och vattennivåhotet, medan sårbarheten bland annat ligger i byggnader och infrastruktur.
- De är ett aktuellt forskningsfält där vi på CSR är i framkant med flera stora forskningsprojekt bland annat om skadefunktioner för att bedöma hur stora kostnaderna blir, sa Lars Nyberg, professor och forskningsledare.
Aktuellt inom skyfallsområdet
Jonas Althage, skyfallsstrateg Stockholm stad, berättade om sina erfarenheter av kostnadsberäkningar och verksamhetsperspektiv för skyfallsrisker. Programmet innehöll också kortare presentationer av Maja Coghlan, Cecilia Alfredsson och Erik Bern, MSB, Linn Umeland och Rikard Larsson, Länsförsäkringar Värmland, Lars Nyberg, ýs universitet och slutligen Barbara Blumenthal, ýs universitet.
Dagen avslutades med diskussion om dagens rubrik – ”Hur kan vi bli bättre på att hantera skyfallshändelser” och demonstration av RiskLab.
Konferensen arrangerades av Centrum för forskning om samhällsrisker i samverkan med CNDS - Centre of Natural Hazards and Disaster Science, och några pågående forskningsprojekt om utveckling av riskbedömningsmetoder för skyfallsskador samt crowdsourcing av data för bättre hantering av urbana översvämningsrisker.
Projekt:
- Deltagardriven klimatanpassning - crowdsourcing av data för bättre hantering av urbana översvämningsrisker (SPARC) /csr/sparc
- Utveckling av riskbedömningsmetoder för skyfallsskador/csr/forskning/forskningsprojekt/utveckling-av-riskbedomningsmetoder-skyfallsskador
