Konflikt ger möjligheter i skogen
2022-12-08Skogen. En källa till inkomst, en plats för återhämtning, en promenadslinga, ett älgpass, ett svampställe, en livsmiljö - och en möjlighet för samhället att ställa om till en grön bioekonomi. Den svenska skogen är i fokus för en rad intressenter; skogsägare, natur- och kulturvårdsintressen, energiproducenter, papper-och massaindustrin och EU. Inte sällan står intressen mot varandra. Hur kan vi föra en dialog om skogens värden och vilka värden är det då vi pratar om?
Artikeln är uppdaterad 221209.
”I samma landskap” är en serie om tre seminarier, arrangerade av Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring, Länsstyrelsen i Värmland och Region Värmland. Ambitionen att fördjupa perspektiven på Värmland som plats, och beröra teman som är aktuella i den regionala utvecklingsstrategin Värmlandsstrategin. Det andra seminariet i serien handlade om hur vi kan prata om skogens värden utifrån olika perspektiv.
Min skog eller allas natur?
Maria Falkevik, processledare vid Länsstyrelsen i Värmland, inledde samtalet med en spaning över målkonflikter rörande skogen. Trycket på skogen ökar och ses idag som en nyckelfaktor i samhällets omställning till en hållbar bioekonomi. Skogens värden kan vara ekonomiska, miljömässiga och sociokulturella och påverkas av såväl kunskapssystem som vilken världsbild vi har.
Skogsprogrammen – en arena för konflikthantering
Anders Esselin, projektledare för Västerbottens regionala skogsprogram, delade med sig av erfarenheter i arbetet . En stor del av tiden har lagts på att skapa relationer och samverka med exempelvis EU-projekt och lokala grupper. De regionala skogsprogrammen kan vara en plattform för att realisera möjligheter och hantera utmaningar – inklusive konflikter – i skogen. Men man behöver skapa, vinna och förtjäna förtroendet hos de som äger frågorna, enligt Anders Esselin.
Exempel från forskningen
I projektet Ingoskog, Innovation för grön omställning i skogen, provade forskarna om en anpassning av den norska metoden landskapsresursanalys kunde vara ett användbart sätt att fånga upp och kommunicera skogens olika värden. Metoden handlar om att i workshopar samla in människors subjektiva uppfattningar och värden kopplade till en plats. Den har även potential att bidra till en ökad landskapsdemokrati, något som betonas i Europarådets landskapskonvention.
Mer än 100 subjektiva värden samlades in, kategoriserades och fördes över till digitala kartor. Därigenom blev det också tydligt inom vilka områden det fanns risk för krockar och konflikter, berättade Margareta Dahlström, professor i kulturgeografi och tidigare projektledare i Ingoskog.
Skogen och Värmlandsstrategin
Skogen spelar en avgörande roll i den regionala utvecklingsstrategin i Värmland. Den skogliga bioekonomin har en framträdande roll i strategin för Smart specialisering – regionens verktyg för kraftsamling inom ett antal utvalda områden. Som plattform för samverkan mellan regionen, näringslivet och universitetet finns Akademin för smart specialisering. Under arbetet med utveckling och innovation med utgångspunkt i den skogliga bioekonomin har det skett en förflyttning av fokus från det avverkade trädet till skogen som helhet, enligt Anders Olsson, strateg för områdena forskning och innovation vid Region Värmland.
Seminariet avslutades med en paneldiskussion om bland annat modigt ledarskap, konflikthantering och former för fortsatta samtal om skogen, dess värden och framtid.
Nästa seminarium är den 16 december och handlar om sociala skillnader i länet.