Det är en ansvarsfylld roll att vara handledare vid självständiga arbeten, examensarbeten, och uppsatsarbeten. Men hur är det egentligen att vara handledare? Hamid Asghari, doktor i pedagogiskt arbete vid ýs universitet berättar lite mer.
Hamid Asghari är programledare för Kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade, KPF, samt kursledare för två kurser inom pedagogiskt arbete. Han undervisar också inom yrkeslärarprogrammet och i olika kurser inom ramen för lärarutbildningen vid ýs universitet. Dessutom är han examinator för ett antal olika kurser och handleder studenter i deras examensarbeten och utvecklingsarbeten på olika nivåer.
- Att handleda en student i sitt självständiga arbete innebär för mig att vägleda och stödja studenten så att studenten kan färdigställa sitt arbete utifrån de krav som lärandemålen i kursen ställer på arbetet. Självklart är det studenten som skriver sitt självständiga arbete och har fullt ansvar för att arbetet blir klart, men det är handledaren som ser hela skrivprocessen framför sig, har vetenskapliga ämneskunskaper, kan kursers lärandemål och betygskriterier och på det viset kan ge studenten en tydligare bild av vad som förväntas av studenten och dennes uppsats.
Dubbla förväntningar
Vilka förväntningar har studenten på sin handledare?
- För mig som handledare är det svårt att svara på den frågan, men utöver min roll som handledare är jag även kursledare i en examensarbeteskurs samt examinator i en kurs där studenterna skriver utvecklingsarbete. Min erfarenhet utifrån de olika roller som jag har i de kurserna är att studenten förväntar sig att handledaren ska läsa dennes texter under handledningsprocessen utförligt, sätta sig in i studentens forskning, lyssna på studentens idéer, vara tydlig med sina kommentarer och ge konstruktiv feedback och feedforward.
Vilka förväntningar har du som handledare på studenten?
- För mig är det viktigt att mina studenter lägger tid på att läsa litteratur och på att reflektera kring den litteratur de läser. I ett självständigt arbete gäller det inte enbart att visa för läraren att man är ”duktig” student och har läst litteraturen, utan det gäller även att kunna ta till sig kunskapen och applicera den i sitt arbete. Jag vill också att mina studenter gör sitt bästa, möter mina kommentarer och att de kommer igång tidigt med skrivandet. En handledare får, beroende på kurs, 15 eller 20 handledningstimmar för en student, men jag vet att handledare ofta lägger betydligt mer än 20 timmar på att handleda sin student. Det är viktigt att studenten tar hänsyn till de avsatta handledningstimmarna och planerar sitt arbete fördelat över tid för att undvika stress för båda parter.
Vad skulle du säga är den största utmaningen med att vara handledare?
- Som handledare måste jag kunna se över och befinna mig i gränslandet mellan individen, lärandemålen och vetenskapen. Studenterna har mängder av intressanta idéer och tankar. Det gäller att lyssna på dem, läsa deras texter noga och sätta mig in i deras idéer och tankar, samtidigt som jag också måste beakta de krav som lärandemålen och vetenskapligheten ställer på självständiga arbeten. Den största utmaningen är att dessa idéer och tankar ska knytas an till vetenskapen samt uppfylla lärandemålen.
Studentens perspektiv
Men hur är det då med studentens perspektiv på sin handledare? Förra våren fick Hamid Asghari ett mejl från en lärarstudent som han handledde. För att beskriva hur hen kände det inför att lämna in en uppgift hade hen skrivit om Fader vår för att uttrycka sina känslor.
”Snälla handledare som är på universitetet. Helgat varde ditt godkännande. Tillkomme ditt rike, ske din (väl)vilja såsom i inledning så ock i diskussionen. En positiv kommentar, giv mig idag och förlåt de småfel som finns som ock opponenterna gör göra. Inled med abstract och avsluta med bilagor ty uppsatsen är klar och innehålls- och litteraturförteckningen likaså. Amen.”
