¹û¶³´«Ã½

Många utbildningar har gått från en någorlunda jämn könsfördelning till att bli kvinnodominerade. Det gäller till exempel utbildningarna till jurist, gymnasielärare och agronom. De enda mansdominerade yrkesutbildningarna är utbildningarna till civilingenjör och högskoleingenjör med 73 respektive 71 procent män.

Av yrkesutbildningarna är det bara teologer, läkare, tandläkare, musiklärare och arkitekter som har en någorlunda jämn könsfördelning.

Många högskoleutbildningar leder inte till en yrkesexamen utan till en kandidat- eller magisterexamen. Även här slår den ojämna könsfördelningen igenom. Inom området vård och omsorg är nära 90 procent av de examinerade kvinnor, inom undervisningsområdet 80 procent och inom humaniora 70 procent.

– Den ojämna könsfördelningen i högskolan får långsiktiga konsekvenser på arbetsmarknaden. De som examineras nu kommer att vara yrkesverksamma i 30-35 år eller längre. Samtidigt är det långt ifrån säkert att en examen leder till fortsatt karriär i yrket, särskilt inte för kvinnor inom traditionellt manliga yrken, säger Stig Forneng, utredare på Högskoleverket.

– Arbetsmarknaden har inte insett vilken kapacitet och kompetens som finns hos de unga tjejerna, säger Eva Gonäs, professor i arbetsvetenskap vid ¹û¶³´«Ã½s universitet.

Fler ingenjörer, färre förskollärare
Totalt sett ökade antalet examinerade läsåret 2001/2002 med 7 procent jämfört med året innan. På tio år är ökningen 24 procent. Tillskottet av välutbildad personal till arbetsmarknaden har alltså ökat kraftigt. Det har stor betydelse med tanke på de stora pensionsavgångarna inom många områden framöver.

Yrkesgrupper som har fått särskilt stora tillskott är civilingenjörer och högskoleingenjörer. Men det finns också grupper där antalet examinerade är mindre i dag än för tio år sedan. Det gäller till exempel förskollärare och tandläkare.

Analysen finns på http:// www.hsv.se.