Studenterna som läste masterkursen ”Vetenskapliga metoder i sötvattensekologi” under vårterminen -20 fick vara med om en annorlunda examination. Kursens lärare bar med hjälp av AT-ingenjörer och Teknisk service ut fiskar, utrustning och bord. Labbet dukades upp utanför hus 5F.
Momentet som skulle tränas och examineras var att chip-märka fiskar, vars rörelsemönster i exempelvis reglerade vattendrag sedan kan registreras och utvärderas för att anpassa deras passeringar av vattenkraftverk i älvar och åar.
- Jag tycker att det var ett mycket bra och roligt initiativ av Olle Calles att bära ut labbet, säger Lutz Eckstein, professor och programledare i biologi. Över lag var det mycket jobb med omställningen, men jag ser i resultaten av olika kursvärderingar att våra insatser med att ställa om till distansundervisning uppskattades av studenterna.
Andra exempel på hur undervisningen ställts om är förinspelade exkursioner i floristik, som kompletterades med digitala övningsuppgifter, och live-sända dissektioner i zoologi, utförda av läraren med hjälp av en specialkamera monterad på mikroskop. Studenterna i lantmäteri- och GIT-programmen har kunnat genomföra praktiska moment i utbildningen, anpassat utifrån restriktionerna.
Utvärdering av omställningen
På institutionen för miljö- och livsvetenskaper har man träffats för att utvärdera omställningen till distansutbildning under pandemin. Erfarenheter tas tillvara och utvecklas inför vårterminen.
- Våra lärare har lagt ner ett enormt arbete på att ställa om kursmoment som normalt utförs på campus, till att huvudsakligen genomföras på distans, med få undantag, säger Stina Eriksson, proprefekt på institutionen för miljö- och livsvetenskaper. Det är ju en jätteutmaning att hitta sätt att träna på och examinera lärandemål som utgår från praktisk verksamhet på labbet och utomhus i fält, till något som kan genomföras på distans. Ofta med kort varsel dessutom.
Lärarna har varit kreativa och lösningsfokuserade och skapat förutsättningar för att studenterna ska nå och examineras i lärandemålen. Det trots att det genomförs digitalt, eller på hemmaplan av studenterna på egen hand, eller på campus utifrån ýs universitets restriktioner.
- Lärarna och studenterna är värda en stor eloge för det arbetet, säger Stina Eriksson. Även studenterna har visat mycket förståelse för omställningarna. På vårt årliga institutionsråd med studentrepresentanter närvarande från alla fyra programmen i biologi och geomatik, ville vi ta chansen att utvärdera det arbetet och blicka framåt.
Vad gjorde vi under våren och hösten 2020 som vi kan ta med oss till våren 2021, göra ännu bättre, och kanske ända in i återgången till campusstudier när pandemin är över?
Vad kom ni fram till?
- Diskussionerna mynnade ut i en sammanfattning på fyra teman: struktur, kommunikation, stöd och teknik, säger Stina Eriksson. Vi tar upp detta i utbildnings- och programråd och ämnesmöten, och kommer att jobba för att förslagen implementeras i undervisningen.
De lärare och programstudenter som deltog i mötet, gav positiv återkoppling för den distansanpassade undervisningen. En programstudent som läser på distans och som läst enstaka kurser på flera universitet, beskrev sin distansutbildning som ”helt outstanding” jämfört med övriga universitet hon varit distansstudent på. Det känns som en välförtjänt och mycket välkommen klapp på axeln för alla lärare och doktorander som lägger ner mycket tid och kraft på att anpassa undervisningen under pandemin, och ger energi inför nästa termin.
