Livet på landet - behovet av frihet och äkthet
2015-06-02Urbanisering och det urbana har blivit en norm som det mesta utgår från, men landsbygden behövs. Därför är det viktigt att påvisa behovet av en levande landsbygd. Det menar Camilla Berglund, som disputerade med sin doktorsavhandling om skogens betydelse våren 2015.
Camilla Berglund har studerat vad skogslandskapet betyder för människor som bor i det genom att titta på hur fast- och fritidsboende människor i norra Värmland använder sig av skogslandskapet. Hon har också undersökt vilka kopplingar människor där har till skogen och hur det i sin tur påverkar skogens betydelse.
– Människor känner en närhet till naturen och naturens processer. Man känner att man är i dem, ser dem och förstÃ¥r dem. Man upplever att man har möjlighet att följa naturen över tid, och att man kan leva vad som upplevs som ett mer äkta liv genom att vara nära naturen.
Värdesätter jakten och matens ursprung
Jakt, fiske och bärplockning är tre saker som bidrar till den mer äkta upplevelsen. Det har stor betydelse att veta var maten kommer ifrån och man är skeptisk till de anonyma strukturer som finns inom den globala livsmedelsproduktionen.
Människor upplever också att det finns avstånd till saker, på gott och ont. Man uppskattar tystnaden och friheten som det innebär att ha en bit till närmsta granne, paradoxalt nog för att det gör det möjligt att till exempel borra sent på kvällen.
- Men avstånden pekar också på en avfolkningsproblematik som skapar problem för den vardagliga servicen som försämras. Ju längre tid man vistas i skogslandskapet desto fler upplevelser av avstånd till sjukhus, brist på hantverkare och ett magert butiksutbud får man. De glesa strukturerna har både en tjusning och är försvårande på många sätt.
Söker skogen, inte Värmland
De fritidsboende kommer från Danmark, Norge, Stockholm och Göteborg, bland annat. Många av dem har bott på landsbygden tidigare men inte i Värmland. Dit har de snarare sökt sig för att få ett liv på landet än ett liv just i norra Värmland.
- De har sökt ett fritidshus på landet, kanske lite skogligt, men inte just i norra Värmland. Så från början var det innehållet, inte plasten, man sökte men med tiden fick platsen en betydelse. Detsamma gäller en del av aktiviteterna. Har man växt upp i skogslandskapet har man kanske vuxit upp med jakten, men om man har kommit dit på äldre dagar har man kommit in i jakttraditionen för att den är stark på orten.
Camilla Berglund har intervjuat fast- och fritidsboende i norra Värmland och gjort deltagande observationer, i jaktlag, en bygdeförening och vägförening. Hennes avhandling heter ”Närheter och avstÃ¥nd i ett nordvärmländskt skogslandskap: praktiker och betydelser i nya tidsrumsliga sammanhang” och lades fram den i ämnet kulturgeografi i februari i Ã¥r inom Forskarskolan i regionalt samhällsbyggande, som numera är en del av Centrum för forskning om regionalt samhällsbyggande, CRS.