Vilka nya förutsättningar för fysisk aktivitet bland äldre har uppkommit i samband med covid-19? Finns det tekniska lösningar som skapar nya möjligheter? Det ska ett nytt forskningsprojekt vid ýs universitet undersöka.
Regelbunden fysisk aktivitet påverkar de flesta av kroppens organ och vävnader, vilket på olika sätt kan bidra till förbättrad hälsa, funktion och även sociala fördelar. Under pågående pandemi har många äldre personer blivit påtvingade en social distansering och nu studeras nya förutsättningar för fysisk aktivitet bland äldre.
Linda Beckman, docent i folkhälsovetenskap och Johanna Gustavsson, lektor i risk och miljövetenskap, båda forskare i Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR, ska i projektet ”Livskvalitet och fysisk aktivitet för äldre” studera de nya förutsättningarna för fysisk aktivitet bland äldre personer som har uppkommit i samband med covid-19. En del i projektet är att ta reda på om nya tekniska lösningar skapar fler möjligheter.
- När fysisk aktivitet kan ske mer flexibelt och digitalt kan motivationen till detta öka och det blir lättare att hålla i sin goda vana, säger Johanna Gustavsson. Utöver att exempelvis använda träningsprogram online eller ”Gympa med Sofia” på SVT Play kan ett aktivitetsarmband som återkopplar information till användaren stärka motivationen.
Det finns omfattande forskning om motivation till fysisk aktivitet och träning bland yngre och medelålders människor. Vad som motiverar en äldre person är inte lika väl beskrivet. Under pandemin har fler äldre personer blivit mer digitaliserade - vilket öppnar upp för fler möjligheter.
- Att som äldre finna motivation till att vara fysiskt aktiv kan vara en utmaning, speciellt om man inte varit aktiv tidigare i livet, säger Linda Beckman. Vilka hinder, men också möjligheter, finns för att vara fysiskt aktiv? Finns det några speciella faktorer som är mer framträdande än andra till varför man är regelbundet fysiskt aktiv eller ej? Det är några av vår studies frågeställningar.
Fakta
Projektet finansieras av stiftelsen familjen Kamprad och innehåller ett samarbete med ýs kommun och KBAB. De trygghetsvärdar som arbetar inom KBAB kommer att vara ett stöd i användandet av de digitala verktygen. Projektet har fått anslag på 3,4 miljoner kronor för tre år. I projektgruppen ingår även Finn Nilson, professor på risk- och miljöstudier och Erik Wästlund, docent i psykologi.
