Längs med mÃ¥nga av vÃ¥ra svenska vägkanter breder rader av blomsterlupiner ut sig. De är mjuka och vackra – men skenet bedrar. Blommorna riskerar att tränga bort nästan alla växtarter omkring sig när de fÃ¥tt fäste. Den invasiva arten kan ha förödande effekter för sÃ¥väl växtliv som insekter. Nu har forskare vid ¹û¶³´«Ã½s universitet fÃ¥tt forskningsmedel för att titta pÃ¥ metoder för att begränsa lupinen.
För många har lupiner blivit en romantisk försommarsymbol och arten börjar ingå i svenska traditioner i form av buketter till midsommar. Växten, som finns i en mängd olika färgnyanser över hela vårt land, är faktiskt inte så svensk som man kan tro utan togs till Europa från Nordamerika så sent som på 1800-talet.
Begränsa lupinens framfart
I dag saknas kunskapsbaserade metoder för hur vi pÃ¥ ett kostnadseffektivt sätt kan begränsa invasiva arter sÃ¥ att de inte dominerar och minskar den biologiska mÃ¥ngfalden. Dessutom finns det inga vedertagna rutiner för planering samt övervakning av kontrollÃ¥tgärder pÃ¥ landskapsnivÃ¥. Det har nu forskare ifrÃ¥n ¹û¶³´«Ã½s universitet fÃ¥tt forskningsanslag frÃ¥n NaturvÃ¥rdsverket, Trafikverket och Formas för att undersöka.
- MÃ¥let med projektet är att identifiera effektiva metoder för att begränsa blomsterlupinens etablering och spridning i vÃ¥ra vägrenar, säger Lutz Eckstein, professor i biologi vid ¹û¶³´«Ã½s universitet. Det är viktigt att utveckla metoder för att planera kontrollÃ¥tgärder samt övervaka Ã¥tgärdernas effektivitet. Det kommer att stärka växtrikedomen, gynna viktiga ekosystemtjänster samt värnar om sällsynta ängsmarksväxter som är en del av vÃ¥rt kulturarv.
Miljömålet ett rikt växt- och djurliv
Då 40 procent av de artrika vägkanterna är ockuperade av blomsterlupinen och arten har stor påverkan på hela växtsamhället, så befaras den snabba expansionen äventyra alla ansträngningar som Trafikverket gör för att gynna mångfalden längs infrastrukturmiljöer och nå miljömålen "Ett rikt växt- och djurliv" och "Ett rikt odlingslandskap".
- Vi kommer bland annat genomföra experiment längs en 18 km lång vägsträcka i västra Värmland, som domineras av täta lupinbestånd, och där testa okonventionella metoder och jämföra dem med bekämpning genom slåtter, säger Lutz Eckstein.
Projektet består av fyra delar:
1. Bestämma den lämpligaste tidpunkten för att bekämpa lupinen
2. Utveckling av effektiv bekämpning genom slåtter
3. Utvärdering av andra bekämpningsmetoder som t.ex. utgrävning och kalkning
4. Utveckling av geodatabaserade verktyg för övervakning
- Utvecklingen av verktyg för bekämpningsplanering och kontroll av åtgärder mot blomsterlupin med hjälp av geodata och fjärranalys är något som vi ska arbeta med, säger Lutz Eckstein. Kunskaperna ska tillämpas och utvärderas i samarbete med vår referensgrupp som består av forskningsfinansiärer och olika samhällsaktörer.
Projektresultat kommer att publiceras som en handbok om blomsterlupinens ekologi och kontroll, i vetenskapliga tidskrifter och via referensgruppens publika kanaler. Projektet är en del i en större satsning av Naturvårdsverket, Trafikverket och Formas.
Här kan du läsa om samtliga beviljade projekt inom utlysningen
