Makt och medialisering i Malmö – med eller utan tidsuppfattning
2022-03-23Föreställ dig att det inte fanns några klockor eller andra sätt att mäta tid på. Hur skulle din vardag se ut? Hur skulle samhället fungera? Fredrik Edin vid ämnet medie- och kommunikationsvetenskap målar upp en bild av när tid spelar roll, och när den inte gör det.
Fredrik Edin, vid ¹û¶³´«Ã½s universitet, tar avstamp i dessa frÃ¥gor i sin avhandling Kronopolis: Tid, makt och medialisering i Malmö.
Intresset för städer och hur de fungerar har hängt med Fredrik Edin länge och när Malmö stad påbörjade utbyggnaden av tågnätet specificerades intresset till makt och städer.
- 2009 öppnades en ny tågtunnel genom Malmö och det byggdes nya stationer, berättar Fredrik Edin. Stationerna var utrustade med speciella bänkar som var konstruerade på ett sätt som gjorde att man inte skulle kunna sova på dem. Materialet var halt och dessutom lutade bänkarna. Jag fick då upp ögonen för fenomenet exkluderande design som handlar om att platser eller föremål är konstruerade för att få bort vissa typer av människor från olika platser.
Fredrik Edin skrev en forskningsrapport och en bok i ämnet och nappade när en doktorandtjänst utlystes på institutionen för geografi och medier och kommunikation. Området hur medialisering påverkar samhälle och kultur resulterade i ett arbete kring konsekvenser kring medialisering av städer.
- Mitt arbete är en fortsättning med ett större perspektiv på makt och städer och mer kopplat till medier och geografi.
Kronopolis: Tid, makt och medialisering i Malmö är en etnografisk studie där Fredrik har besökt olika miljöer i hemstaden. Genomförandet är klassiskt på flera sätt - block, penna och en nyfikenhet på omgivningarna. Centralstationen, köpcentrumet Triangeln, ett hak för frilansare och en cafékedja har varit Fredriks fasta punkter i sin forskning.
- Jag har fört anteckningar och gjort olika fall av det här som jag nu presenterar i min avhandling. Det handlar om både själva platserna som beskrivs men också olika fenomen som exempelvis det som kallas för tidsligt arbete. Att man köper tid av någon annan. Ett typiskt exempel på tidsligt arbete är hemleverans av mat.
Köpcentrumet Triangeln
Fascinationen av köpcentrum är sedan gammalt och finns med i Fredriks tidigare forskning om exkluderande design. Att besöka Triangeln med nya ögon på makt, medialisering och tid gav många nya insikter.
- På Triangeln finns inga tidsangivelser. Det finns inga offentliga klockor. Fönstren är övertäckta så det inte går att uppfatta om det är dag eller kväll eller vilken årstid eller väder som rasar utanför byggnaden. Det man försöker göra på Triangeln är att skapa en egen tidslighet för att främja konsumtion. Som besökare ska du inte tänka på vad klockan är eller vad som händer i världen utanför. I Triangeln har en egen konsumtionstidslighet skapats.
Konstruktionen av moderna köpcentrum har hämtat inspiration från casinon. Som besökare ska man ha noll koll på vad som händer utanför. Det enda viktiga är att du sitter kvar och har plånboken vidöppen.
- Arkitekturen i Triangeln saknar också skarpa hörn då det sägs att man som besökare då stannar upp och funderar på vad man gör. Man ska alltså sakta kunna glida genom lokalerna i en dämpad belysning. I ett köpcentrum ska man konsumera - utan några störande moment.
Malmö centralstation
Som Triangelns motpol har Fredrik använt Malmö centralstation. En plats där besökare bokstavligen översköljs med tidsangivelser via klockor, tidtabeller, utrop och konsumtionsbudskap om att allt ska ätas och fikas snabbare än snabbt. Det är en miljö som inte välkomnar några längre besök. Ät upp och sätt dig på ett tåg. Hej då och välkommen tillbaka nästa gång du inte ska stanna. Sitta bekvämt? Glöm det.
- Egentligen handlar det om samma sak – att skapa en tidslighet för de som befinner sig på platsen. Men man gör det på motsatt sätt. På det ena sättet tar man bort alla tidsangivelser och på det andra sättet bombarderar man människor med tid på olika sätt.
Tidsliga rytmer
Fredrik Edin har utgått från filosofen Henri Lefebre som pratar om rytmer. Han skiljer på cykliska rytmer - årstider och dygn – och linjära rytmer, som är skapade av människan och ganska bestämda och fasta. Arbetsdagen är ett typiskt exempel på en linjär rytm.
- Det som jag har kommit fram till är att medialiseringen skapar en ny typ av linjära rytmer. De har fortfarande med arbete att göra och är skapade av människan men istället för att ha en fast arbetstid från nio till fem på en fast plats så gör medialiseringen – nätverk, kommunikationsteknologier och liknande – att allt blir förhandlingsbart. När som helst kan vara en arbetstid och var som helst kan vara en plats för arbete, konsumtion eller nöje.
Gränserna har alltså suddats ut sedan stämpelklockans tid. Fredrik tycker dock inte att den gamla idén med att stämpla in känns dammig. Den har bara fått en annan betydelse och funktion. Du ska fortfarande prestera för att få din lön för utgjort arbete. Men för många spelar det ingen roll vilken tid på dygnet de knegar.
- Jag har bland annat varit på en cafékedja i Malmö och det som slog mig när jag kom dit var att det sitter många människor och jobbar på caféer. Och det pågår under caféets hela öppettider. Kl. 21 en fredagskväll sitter det mängder av människor med uppslagna datorer och arbetar. Det kan liknas vid ett frilanskontor. Och det går därför att vi har nätverk, teknik och uppkoppling. Stämpelklockan var linjär förr. Nu är det en maktfråga istället. När ska klockan börja ticka och när stämplar man ut? Jag har tittat på det här ur ett maktperspektiv och det är tydligt att en del människor har en stor tidslig makt och inflytande över sitt arbete.
Var det något i din forskning som förvånade dig?
- Mest överraskad blev jag av vilken stor roll tid spelar och hur lite det har forskats om det. Jag har tidigare haft ett väldigt rumsligt perspektiv på olika saker, särskilt när jag sysslade med exkluderande design. Då såg jag att det här är en plats där saker händer, jag såg inte alls det tidsliga. Varje rumslig maktrelation har en tidslig motsvarighet och det har jag helt missat tidigare.
Vad kan vi lära oss av dina resultat?
- Att tid egentligen är en vara som har ett pris. Och priset är väldigt olika för olika människor. Sedan kan man kanske få upp ögonen för sådana fenomen som att tiden blir i allt större utsträckning förhandlingsbar. Jag minns när jag första gången blev erbjuden en jobbdator. Det kändes nästan som en present. Men det dröjde inte länge innan jag förstod att jag hade börjat svara på mail på kvällstid. Det är en typ av förhandling som man gör utifrån en maktposition. Det ingår i vissa människors jobb att vara uppdaterade och då kanske man är tvingad att gå upp mitt i natten. Av naturen är det dock inte givet att man ska göra så.