������ý

Vad har hänt med journalistiken under pandemiåret? Upplägget för årets första Anderseminarium i journalistik bjöd på rapporter från en bransch som har gått på högvarv sedan covid-19 satte sina klor i hela vår värld.

Amina Manzoor, medicinreporter Expressen

Amina Manzoor arbetade som medicinsk reporter på Dagens Nyheter när covid-19 var ett faktum. Trots en viss förkunskap om pandemier upplevde hon att det även för henne var en utmaning att samtidigt navigera i både en pandemi och en infodemi.

- Jag skapade snabbt en artikel med de fakta som fanns och uppdaterade den flera gånger varje dag med den bekräftade information som vi hade att tillgå, säger Amina Manzoor. Vi skapade även en checklista att förhålla oss till på redaktionen.

Den vetenskapspolicy som DN förhöll sig till var att alla studier som journalisterna refererade till skulle vara publicerade och granskade. Samtidigt började det dyka upp mängder med opublicerade och ogranskade rapporter och studier. Det medförde att journalisterna fick be fler forskare att kommentera uppgifterna.

- Samtidigt är det viktigt att ha koll på de forskare man pratar med, säger Amina. Vad är professorn man pratar med professor i? På vilket sätt tolkar personen den studie man som journalist vill ha kommentarer på? Har personen i fråga en personlig agenda? Jag har aldrig använt orden ”möjligen”, ”troligen” och ”sannolikt” så ofta som det senaste året.

Trycket från läsarna var samtidigt omättligt. Alla ville veta allt. NU!

- Jag har aldrig bevakat något med så stort allmänintresse, säger Amina. Att hela tiden försöka sätta informationen i sitt rätta sammanhang är viktigt. Samtidigt förändras allt. Det som stämde för ett år sedan kanske inte stämmer idag. Vi har lärt oss mycket under tiden.

Amina Manzoor tror att vi kommer att få hållas med opublicerade studier ett bra tag och att vi ska vara försiktiga med att dra slutsatser ur dem. Det är inte heller bara vetenskap i den här händelsen – politik har även en stor plats när det kommer till covid-19.

- Politiker kan göra på andra sätt än vad forskningen visar då exempelvis kulturer och lagar också har sin påverkan. Gör vi fel ska vi kunna vara ödmjuka och rätta till misstagen. Konspirationsteorier tycker jag dock att media har varit bra på att hantera.

Helena Bengtsson, redaktör datajournalistik SVT Nyheter

Datajournalistik är förvisso ingen nyhet, men aldrig tidigare har intresset för statistik, tabeller och grafer varit så stort i media. Som mediekonsumenter har vi översköljts av statistik i alla dess former. Men att få tag i den är inte alltid enkelt. Ofta har det varit locket på när journalister önskat tillgång till siffror gällande exempelvis överdödlighet på grund av covid-19. Helena Bengtsson med kollegor på SVT Nyheter fann dock ett sätt att kartlägga överdödligheten på Sveriges äldreboenden när Skatteverket och landets regioner sa nej.

- Vår lokalredaktion i Stockholm kontaktade företaget Ratsit och tillsammans med dem kunde vi se hur många som hade avlidit på specifika adresser och sedan koppla dem till äldreboenden, säger Helena Bengtsson. Då fick vi fram fakta som vi kunde gå vidare med. 

I Sverige finns det cirka tre tusen äldreboenden och trots att SVT Nyheter inte kunde kontrollera alla så fick de ett så pass stort underlag att det gick att använda.

- Vi tittade på siffror från tidigare år och kunde tydligt se att det var en överdödlighet på de här äldreboendena 2020. I Solna var det exempelvis många fler än tidigare år. Vi valde sedan de som stack ut i statistiken och närmade oss anhöriga för att få berättelserna om deras upplevelser.

SVT Nyheter har ett dokument med de fallgropar som metoden kan medföra.

- Alla kanske inte är skrivna där och vi hade inte alla adresser. Men viktigt är också att det här inte bara är statistik – det är människor som har drabbats.

Kersti Forsberg, Medieinstitutet Fojo

Faktajouren är ett projekt som drivs av Medieinstitutet Fojo och ska följa och redovisa forskning och utveckling av metoder, verktyg och modeller för faktagranskning och hantering av felaktigheter på internet. Viktiga saker, inte minst under en pandemi där informationskriget varit omfattande.

- Informationskriget är en utmaning för demokratin, säger Kersti Forsberg. Det är en tuffare verklighet för media på grund av mindre resurser. Nytt är också att journalistiken blir hotad på ett helt annat sätt. Journalistiken ska leda publiken bort från propaganda och det har varit en utmaning under covid19.

Enligt Kersti Forsberg är Sverige en måltavla för exempelvis migration och feminism och det finns starka drivkrafter bakom. Både politiska och ideologiska.

- Det gäller inte bara vad som är sant eller falskt. Traditionella medier kan bli delaktiga utan att det är avsikten.

Den infodemi vi befinner oss i är snabb, digital och en utmaning för demokratin. Kersti Forsbergs tips på hur vi ska kunna få en sundare informationsmiljö:

• Undvik att bli en del av desinformationsflödet
• Undvik att upprepa desinformation i rubriker och ingresser – det leder tillslut till att det blir en sanning
• Strunta i att rapportera uppenbar desinformation – fokusera på annat
• Lär känna fienden. Följ de flöden av desinformation som finns
• Var påläst
• Gå en kurs i argumentationsteknik. Motståndarna är otroligt duktiga på att kollra bort oss som kanske inte är lika vana.

Deltog i Anderseminariet gjorde även:

• Karin Wahl-Jorgensen, professor i journalistikstudier vid University of Cardiff och Ander visiting professor of Geomedia studies
• Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator Sveriges Radio
• Morgan Schmidt, chefredaktör Värmlands Folkblad
• Emanuel Karlsten, frilansjournalist som fick Stora journalistpriset för sin coronabevakning i egna kanaler

Om Anderseminariet

Anderseminariet i journalistik anordnas en gång per termin av medie- och kommunikationsvetenskap i samarbete med Anne-Marie och Gustaf Anders stiftelse för medieforskning.