Betande kossor på en grön äng under blå himmel. Välmående grisar som bökar i dyngan. Kycklingar i vårsolen. Vi omges av romantiska bilder och berättelser om hur djur hålls för att bli mat. Men i verkligheten är det både svårt och komplicerat att få ihop en etisk djurhållning med ekonomi och praktiska begränsningar. I sin avhandling ”Hur blir djur mat? En kritisk studie av den etiska djurproduktionen i svenska ekologiska organisationer” visar Josefin Velander bildens baksida och att konsumtion av djur inte bara är ett individuellt val utan i högsta grad även en social och politisk fråga.
Köttkonsumtionen i Sverige har länge varit rekordhög, även om den varit på nedgång de senaste fem åren. Djur för livsmedelsproduktion är ofta osynliga i diskussionerna om kött- och animaliekonsumtion. Fokus blir på vad, men sällan på vilka, som äts. Och eftersom det är få personer som har daglig kontakt med djuren som blir mat, formas allmänhetens bild av intresse-och branschorganisationerna. Och så blir maktordningen att människor har rätt att äta djur begriplig.
I avhandlingen lyfter Josefin Velander fram de berättelser som sprids om djurproduktion i form av lobbying, reklam och certifieringssymboler och hur dessa skildringar döljer hur verklighetens förhållanden ser ut och försvårar för konsumenter att göra informerade val.
Etik och miljö krockar med ekonomisk verklighet
Josefin Velander har intervjuat representanter från olika ekologiska organisationer, till exempel KRAV, tittat på flödet i deras sociala medier och läst policydokument. Hon har även intervjuat representanter från den konventionella djurproduktionen och livsmedelsindustrin och Jordbruksverket.
- De ekologiska organisationerna är både medvetna och ibland ganska självkritiska när det gäller de kompromisser som görs i branschen. Organisationernas bilder av ekologisk djurproduktion som etisk och hållbar döljer en hel del kompromisser som görs för lönsamhetens skull. Det som är bra för djur och miljö kommer ofta i konflikt med ekonomiska förutsättningar och begränsningar. Det är till exempel ont om alternativ till traditionella slakterier och konsekvensen blir långa djurtransporter och konventionella metoder för bedövning och slakt, konstaterar Josefin Velander.
Kompromisser för lönsamhet
Det tycks gå trögt att få fram alternativ, när kraven på billig produktion av till exempel kött, ägg och mjölk är höga. Nuvarande infrastruktur, processer och ekonomiska villkor går inte ihop med en etisk och god djurhållning. Avel är ytterligare ett område där fakta ofta göms undan, till exempel snabbväxande kycklingar och kor som visserligen ger mycket mjölk, men till priset av smärtsamma juverinflammationer. För att kunna producera mycket mjölk är det också vanligt att många av korna i ekologisk mjölkproduktion äter foder som innehåller soja, vilket är ett exempel på kompromisser som görs med hållbarhet utifrån lönsamhetsmål. Miljöfördelarna med ekologisk djurproduktion är att bekämpningsmedel och konstgödsel inte används, medan klimatpåverkan och resursförbrukningen är lika hög eller högre. Att äta den stora mängd kött, mjölk, ägg vi gör idag skulle därmed inte vara hållbart även om alla djuren var ekologiskt certifierade. Studien pekar på att det saknas ett helhetsgrepp i den ekologiska livsmedelsproduktionen kring hur lantbruket ska bli hållbart utan att vara beroende av djurproduktion.
- Vad vi äter är inte bara en individuell fråga. Det är högsta grad även en social och politisk fråga. Ansvaret kan inte bara läggas på konsumenterna utan här krävs politiska beslut, säger Josefin Velander.
Josefin Velander disputerade i ämnet sociologi vid ýs universitet i februari i år.
