Det finns ett koncept som heter ”window of opportunity”. Det kan innebära att en katastrof har möjligheten att generera samhällsmässiga förändringar, som till exempel policyförändring. Det konceptet har Åsa Davidsson, doktorand på CSR, Centrum för forskning om samhällsrisker och CNDS, Centre of Natural Hazards and Disaster Science, anammat inom sin forskningoch forskar på naturkatastrofer och om de skapar förändringar som ger en effekt för miljön.
- Jag har inte lyckats hitta liknande studier, men däremot att man använder "window of opportunity" för att skapa resiliens inom samhället eller ökad hållbar utveckling, säger Åsa Davidsson.
Det här är ett outforskat fält vilket gjorde det svårt att finna material. Åsa Davidsson fick därför använda sig av forskningsartiklar som handlade om något annat och i dessa leta sekundära data, sådant som den aktuella artikeln kanske lyfte i förbifarten. På så sätt kunde tio nationella exempel sammanställas och ge en bred grund. För att fördjupa studien gjordes också en fallstudie av stormen Gudruns framfart i Sverige 2005. Här användes både forskningsresultat och myndighetsmaterial för att identifiera samhällsmässiga förändringar med effekt på miljön.
- Det är inte helt okomplicerat att säga vad som är positivt eller negativt för miljön, eller för den del att förklara vad som menas med ”miljö”. Absoluta värden för positivt eller negativt kan inte anges eftersom det beror på intressentens eller betraktarens perspektiv. Därför togs ett brett grepp där det positiva definieras som en förändring som bidrar till de internationella miljömålen, ökad biodiversitet, återställande av förstörda naturområden, grönare städer, hållbarhet eller minskad klimatpåverkan. Negativt är det motsatta eller förändringar som endast upprätthåller status quo.
Helt oväntat är kanske inte att av det material som hon gått igenom, kan konstateras att miljömässiga konsekvenser efter en katastrof inte är i fokus. Endast en artikel av det sammanställda materialet hade det perspektivet. Likadant när det gäller forskning och utvärderingar efter stormen Gudrun är inte miljön det primära. Från ett riskhanterings- och klimatförändringsperspektiv är det synd då efterspelet av en katastrof kan ge både lärdomar och optimera utfallet från nästa händelse. Hennes forskning visar att det finns lärande att ta tillvara på när det gäller miljömässiga förändringar och bakomliggande drivkrafter.
- Att identifiera förändringar som förbättrar miljöns resiliens och ökad hållbarhet är av betydelse också för samhället, säger Åsa Davidsson. Exempelvis förändringar för ökad biodiversitet i skogsbruket gör skogen mer motståndskraftig mot naturliga störningar såsom storm eller brand. En resilient skog bidrar till att samhället också blir mindre sårbart mot väderfenomen genom att träd inte faller över vägar eller elledningar i samma omfattning som en homogen granskog.
Katastrofer under stormen Gudrun
Stormen Gudrun fällde 75 miljoner kubikmeter träd varav 80 procent var gran, hela 50 000 skogsägare drabbades. 17 människor dödades, sju direkt i stormen och tio i olyckor relaterade till röjningar. 140 arbetsplatsolyckor rapporterades. Initialt förlorade 730 000 hushåll el. Resultatet av fallstudien stormen Gudrun är delat, dels kunde man se att det fanns en medvetenhet om granens stormkänslighet samt en vilja till att förändra skogsbruket och införa mer lövträd, både inom Skogsstyrelsen och skogsägare.
- Samtidigt kunde konstateras att återbeskogningen inte ledde till ett förändrat skogsbruk, dominansen av gran fortsatte. Det skogsbruk som vi har idag skiljer sig inte från det för 15 år sedan när Gudrun drog in, trots att det fanns en möjlighet att både långsiktigt förändra skogsbruket, men också att återbeskoga enorma områden på ett sätt som bidrar till både ökad biodiversitet och är bättre rustad för klimatförändringarnas effekter med skyfall, torka, brand och storm.
Har du kommit fram till något oväntat?
- Studien visade att det finns stöd för teorin att naturkatastrofer kan skapa ett ”window of opportunity” för samhällsförändringar med konsekvenser för miljön. Konsekvenserna kan spännande nog vara positiva. Det innebär att efter en tragisk händelse går det att hitta förändringar som vi i samhället skapar och som ger ett mervärde för miljön.
Ett exempel är efter jordbävningarna i Nepal 2015. I bergsdistriktet Dolakha övergick bönderna från att odla hirs och majs till att istället odla kardemumma. Jordbävningarna hade på bergssluttningar gjort marken ostabil och med hålor som snabbt dränerade vatten och även ökade risken för jordskred. Kardemumma har den effekten att den binder marken och stabiliserar den. Dessutom kräver den mindre mängd vatten och konstgödning. Den planterades även ihop med al, vilket hjälper till att bevara vatten och fukt i marken.
- Tyvärr kan också förändringarna ge negativ effekt för miljön, fortsätter Åsa Davidsson. Ett exempel är jordbävningarna i Christchurch 2010-2011. Vid stadens återuppbyggnad rekommenderades att en spårbana skulle byggas mellan stadens center och flygplatsen samt att kollektivtrafiken skulle utökas. Detta ignorerades och istället byggdes motorväg. Trycket på vägarna ökade av privata pendlare istället för att uppmuntra och underlätta kollektivtrafiken.
- Att kunna belägga att det faktiskt finns en möjlighet efter en katastrof till positiva effekter för miljön kan förhoppningsvis göra att antalet studier efter en katastrof i större omfattning studerar konsekvenser på miljön. Genom att lära mer om hur förändringarna uppkommer kanske ännu bättre utfall kan fås i framtiden. Förändringarna är komplexa, men möjligheten faktiskt finns där.
Hur förändrar det rådande läget (corona) ditt fortsatta arbete?
- Jag skulle egentligen ha spenderat sommaren med en datainsamling i Thailand. Allt var klart och jag såg fram emot att få ge mig ut på fält i annat land. Det jag gjort hittills har skett från kontoret och jag behövde verkligen nya intryck. Men i och med vårens utveckling var detta bara att släppa och fort som attan hitta en studie att genomföra i Sverige, annars hade det blivit mycket dö-tid. Katastrof i svensk skog kändes inte som något lockande då jag nyss gjort en sådan studie. Men genom att tvista till det med nationalparkerna och fördjupningen av positivt/negativt för miljön från första delstudien har det blivit riktigt roligt. Miljöombyte har jag fått och testar även (för mig) nya metoder för datainsamling. Egentligen har jag inte drabbats vidare negativt forskningsmässigt. Det blev tvärtom något bra.
Vad händer sen?
- Tanken är att den pågående studien ska skickas in till tidskrift i höst. När det återigen blir möjligt ska nästa studie startas med datainsamlingen i Thailand. Förarbete och kontakt på plats är redan förberett. Det känns värdefullt att inför framtiden skaffa erfarenhet av internationella studier också. Doktorandtiden är en otrolig möjlighet att lära sig en massa nytt. Här har man viktig hjälp av handledare och kollegor som gärna delar med sig av erfarenheter.
Du hittar artikeln i sin helhet
