������ý

- Resultatet visade att det förekommer att vård inte blivit utförd, orsakat av tidsbrist eller på grund av organisatoriska förhållanden, säger Ingrid Andersson. Vård som inte blivit utförd kan innebära negativa konsekvenser för både vårdpersonal och den äldre.

Genom att få kännedom om att vård inte blir utförd kan strategier utvecklas för att minimera risken för att det händer igen. Mindre förekomst av vård som inte blivit utförd kan ge en ökad patientsäkerhet som kommer vara arbetsgivare, vårdpersonal och de äldre till gagn.  

Brister inom äldreomsorgen

Ingrid Andersson är legitimerad sjuksköterska, och har sedan 2006 varit anställd och verksam som universitetsadjunkt inom sjuksköterskeprogrammet på ������ýs universitet.

- Mitt intresseområde har alltid varit äldre personer i kommunal vård och omsorg, säger Ingrid Andersson, adjunkt i omvårdnad. Utifrån de nyhetsnotiser som publicerades om olika brister inom äldreomsorgen började jag fundera på hur äldre i behov av vård och omsorg har det och hur vårdpersonalen har det. Därefter hittade jag forskning från andra länder som handlade om vård som inte blivit utförd och blev nyfiken på fenomenet och fann inte att det var studerat i Sverige inom kommunal vård och omsorg.

Vård blir inte utförd

Det förekommer att vård inte blivit utförd inom både ordinärt och särskilt boende. Inom ordinärt boende var det mest vanligt att uppdatering av vårdplaner och samtal med närstående blev ogjort, medan det inom särskilt boende var sociala aktiviteter i grupp eller enskilt som var mest förekommande att det blev ogjort. De orsaker som vårdpersonalen uppgav var att det uppstod tidsbrist då det saknades beredskap för oväntade situationer som kunde uppstå. Ytterligare orsaker som beskrevs var till exempel en bristande kommunikation, då dokumentationssystem uppfattades som komplicerade och de var dessutom uppdelade utifrån profession. Vårdpersonalen uppgav även en otillfredsställande planering i organisationen, där bemanningen var planerad med för lite personal och arbetsbelastningen för hög.

- Avslutningsvis menade vårdpersonal att tidsbristen gjorde att de inte mådde bra och inte kunde prestera som de brukade göra på grund av trötthetshetskänslor likt fatigue, säger Ingrid Andersson.

En majoritet av vårdpersonal och enhetschefer var överens om att det förekom vård som inte blev utförd, fast den borde blivit det. Enhetscheferna uppfattade också att det kunde finnas ett mörkertal. Det fanns också delvis en samsyn kring orsaker, som kunde vara externa eller individrelaterad till att vården inte blivit utförd. När vård inte blivit utförd fick det konsekvenser för både vårdpersonal och den äldre som blev drabbad.

- Instrumentet (BERNCA-NH/HC, SWE) som översattes och testades i min studie gör det möjligt att kunna mäta vård som inte blivit utförd, vilket ökar möjligheten att få kännedom om förekomst, säger Ingrid Andersson. I studien uppfattade enhetschefer att de fick kännedom genom att någon berättade det för dem alternativt att de kontrollerade dokumentation eller loggar.

Det är först när man har kännedom som det ges en möjlighet till att agera genom att följa upp, undersöka och förebygga händelser och situationer. Instrumentet ger också möjlighet att göra uppföljande och jämförande mätningar, vilket borde gynna implementering av förbättringsarbete som kan vara till gagn för verksamhet, vårdpersonal och de äldre.

Vad har du för planer nu?

- Det som är planerat allra närmast i tid är att jag kommer fortsätta studera vård som inte blivit utförd och om det finns några samband/relationer till arbetsmiljön inom kommunal vård och omsorg för äldre. Därutöver fortsätter jag min tjänst på ������ýs universitet som lärare inom sjuksköterskeprogrammet och som utbildningssamordnare för Institutionen för hälsovetenskaper.

• Här kan du läsa avhandlingen .