Offentlig sektor toppar den digitala förtroendelistan, enligt en ny undersökning om svenskarnas syn på digital integritet som gjorts i samverkan med forskare vid Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid ýs universitet. En annan slutsats är att allt fler är villiga att sälja personlig information.
2015 svarade 37 procent av svenskarna att de hade förtroende för offentlig sektor när det kommer till hanteringen av personlig information digitalt. I årets undersökning är motsvarande siffra 64 procent och offentlig sektor går, för första gången, om banker i topplistan av digitalt förtroende.
– Det här kan förklaras av två faktorer, som nödvändigtvis inte är sammankopplade utan bara råkar sammanfalla, säger psykologiforskare Charlotte Bäccman vid CTF. Förtroende för banker tycks ha gått ner generellt, vilket blivit mer tydligt under och efter covid-19-pandemin, och pekar på den ökade digitaliseringen och en sämre relation mellan bank och kund. När det kommer till det ökade förtroendet för offentlig sektor så har svenskarna generellt högt förtroende för svenska myndigheter och den offentliga sektorn kan ha vunnit på den ökade digitaliseringen då det ökat tillgängligheten – i motsats till bankerna där avståndet har vuxit.
I botten av den digitala förtroendelistan ligger företag inom sociala medier som endast två procent av svenskarna säger sig ha förtroende för. Här är användarvärdet så högt att konsumenterna tycks välja att bortse från de risker de tar när de använder sig av olika sociala medier, enligt Charlotte Bäccman.
Allt fler är villiga att ”sälja” personlig information
Åtta av tio säger sig göra någonting för att förhindra insamling av personlig information, vanligast är att avvisa platstjänster i appar och på hemsidor – vilket drygt hälften av svenskarna säger sig göra. Fyra av tio säger sig ställa in appar så att de inte har tillgång till information eller funktioner på telefonen. Nästan 46 procent avvisar eller anpassar kakor (cookies) – jämfört med 29 procent föregående år. Men, ju mer rabatt som erbjuds på produkter eller tjänster desto mer personlig information är konsumenter villig att dela.
– Det här visar på hur yttre omständigheter kan påverka människors beteenden, säger Charlotte Bäccman. När det gäller så kallad ”data dividend”, att få betalt i form av rabatterade produkter eller tjänster för att dela data, verkar det ha skett en stor förändring jämfört med tidigare mätning. Här kan yttre omständigheter som ökad inflation och höjda el- och matpriser vara en stark påverkansfaktor. Det blir viktigare för oss att överleva ekonomiskt än att skydda vår data. Samma mönster ses när det kommer till miljötänket och prisbilden – vi har helt enkelt inte alltid råd att ta hänsyn till olika ideal.
Gällande anpassningar av cookies så tycks fler webbsidor blivit bättre på att presentera alternativ för konsumenter så att de lättare kan anpassa sina val. Samtidigt svarade endast 14 procent att de senast avvisade cookies.
– Här finns alltså ett möjligt glapp, på vad vi säger och tror att vi gör, och vad vi faktiskt gör, säger Charlotte Bäccman. Studier visar på att hur konsumenter presenteras för informationen, till exempel olika valmöjligheter, kommer att påverka deras val. Att göra det enkelt att välja bort cookies är en aspekt, andra aspekter är att vara öppna med vilken data som samlas in och med vilket syfte. Om det, till exempel, är för att förbättra tjänster, erbjuda rabatter eller dela med sig av data till tredje part. Design och transparens kan vara ett viktigt verktyg för att hjälpa konsumenter att skydda sin integritet.
Undersökningen har för nionde året i rad genomförts av Insight Intelligence i samverkan med CTF, UC, Svensk Handel och Malmö universitet. Resultaten finns sammanfattade i rapporten ”Delade Meningar 2023”.
