Ny studie om nyanlända barns upplevelser av svensk föreningsidrott
2020-05-15Idrottsrörelsens verksamhetsidé handlar om att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet. Idrottsföreningarna är måna om att fånga upp barn och ungdomar tidigt, inte minst nyanlända barn och ungdomar som dessutom lär sig språk och kultur snabbare genom att vara med och idrotta. En ny studie har gjorts för att undersöka vad nyanlända barn och ungdomar har för uppfattningar och upplevelser av den svenska föreningsidrotten och vad man kan göra för att de ska känna sig inkluderade.
PÃ¥ uppdrag av Riksidrottsförbundet, som vill erbjuda idrottsverksamhet för alla Ã¥ldrar, olika förutsättningar och bakgrund, har forskare vid ¹û¶³´«Ã½s universitet, Göteborgs universitet samt Linnéuniversitetet genomfört studien. Resultatet visar att en fjärdedel av de som medverkat i studien, varav största delen pojkar, deltar i föreningsidrott, vilket kan jämföras med ungefär hälften av andelen ungdomar med svensk bakgrund. Nästan en femtedel av de nyanlända uppgav att de har slutat föreningsidrotta och alltsÃ¥ har majoriteten av de medverkande aldrig idrottat i en förening i Sverige. Men mÃ¥nga av dem skulle gärna vilja börja. Merparten av de nyanlända har själva sökt upp idrottsföreningarna för att frÃ¥ga om de fÃ¥r vara med, medan endast fem procent har uppgett att de har blivit kontaktade av ledare eller föreningsrepresentant för att fÃ¥ dem att börja idrotta.
- Med tanke pÃ¥ att hälften av dom som inte idrottar har uppgett att de skulle vilja börja, verkar det som om det finns en outnyttjad potential att rekrytera fler nyanlända till föreningsidrotten, säger Stefan Wagnsson, docent i idrottsvetenskap pÃ¥ ¹û¶³´«Ã½s universitet. Detta om man kunde möta upp dessa ungdomar pÃ¥ ett bättre sätt. Detta är speciellt angeläget dÃ¥ resultaten pekar pÃ¥ att de flesta av de idrottande ungdomarna pÃ¥ ett bra sätt inkluderas i verksamheten.
Studien är en del i idrottsrörelsens satsning på att nå nya grupper, få fler att stanna och vara aktiva längre och bidra till ett mer hälsosamt samhälle. Under förutsättning att verksamheten bedrivs på ett bra sätt, så får barn och ungdomar inte bara en meningsfull fritid utan också en positiv psykosocial utveckling, vilket även kan främja framgångar inom skola och arbetsliv. Indirekt byggs också en bred plattform för elitidrott.