¹û¶³´«Ã½

Tusentals söker ¹û¶³´«Ã½
Strax fylls universitetet med nya och gamla studenter. Alla har under sommaren fÃ¥tt informativa och välkomnande brev frÃ¥n alla oss som pÃ¥ olika sätt ansvarar för program och kurser. Tusentals söker utbildningar vid ¹û¶³´«Ã½s universitet - mÃ¥nga, mÃ¥nga fler än vi kan erbjuda platser. Antagningspoängen kommer inom humaniora och samhällsvetenskap, lärar- och vÃ¥rdsektorn att bli höga liksom tidigare Ã¥r. Till program har 14 000 personer noterat 21 000 sökalternativ vid ¹û¶³´«Ã½s universitet, fördelade pÃ¥ knappt 1500 platser.

Bara ekonomiprogrammet visar upp totalt 2 100 sökande till sina 110 platser, systemvetenskap 1 400 till 75, förskollärare 1 400 till 60. Multimedia och information har 1 350 vardera till sina 45 respektive 30 platser. Fler exempel kan radas upp. Alla är utbildningar som i hård konkurrens med andra orter intresserat ett stort antal sökande.

Teknik klarat sig bäst
Den grupp av utbildningar som klarat sig bäst undan minskningar i förstahandssökande är tekniksektorn, 445 förra året mot 395 i år (-10%). Tre högskoleingenjörsprogram visar till och med på fler sökande än då: bygg-, data- och innovations-och designingenjör.

Orosmoln
Utbildningar inom hum-sam har fått kännas vid rejäla minskningar, både totalt och i första hand per plats, jämfört med 1999. Totalt har program inom denna sektor minskat sina förstahandssökande med 28%. Men antalet sökande är fortfarande mycket stort, trots minskningarna. Exempel:

utbildning sökande -99 sökande -00 -00
1:a hand/totalt 1:a hand/totalt 1:a/plats

Information, 30 pl 228/1664 205/1343 6,8
Kulturvetenskap, 30 pl 126/1026 97/681 3,2
Multimedia, 45 pl 353/2206 176/1347 3,9
Turismekonomi, 20 pl 134/1304 70/826 3,5

Lärarutbildningen, förskollärare och grundskollärare, svarar för en minskning med -13% och gymnasielärare med -23%. Inriktningarna mot naturvetenskap bidrar starkt till de negativa talen.

Sökbilden för ¹û¶³´«Ã½s del stämmer väl överens med den generella bilden för landet. Ett litet antal utbildningar stÃ¥r för de riktigt stora "tappen". I Ã¥r har utbildningar med kemi drabbats mycket hÃ¥rt. Antalet förstahandssökande till tre naturvetenskapliga program i ¹û¶³´«Ã½ har halverats. När ocksÃ¥ andra högskolor har alltför fÃ¥ förstahandssökande, kan vi inte räkna med att fylla platserna med sökande som prioriterat ¹û¶³´«Ã½ lägre. De blir ju antagna pÃ¥ andra orter. Insatser görs under sommaren för att fylla platserna med nya intresserade, om inte de som redan sökt räcker till.

SCB stöder sökbilden
Sökbilden visar stor överensstämmelse med färsk statistik från SCB om gymnasisternas preferenser om högre studier. Tyvärr visar studien, att ungdomarnas intresse att studera vidare inom tre år efter studenten generellt har minskat, inte många procentenheter men ändå en minskning jämfört med för två år sedan. Den visar, att ämnen som samhällsvetenskap, information och kommunikation har minskat i popularitet. Däremot vill fler studera ekonomi än tidigare, särskilt om man går samhällsvetenskapligt program i gymnasiet.

Naturvetarna säger sig i mindre utsträckning vilja fortsätta med teknik. Särskilt flickorna föredrar andra studier. Det är oroande med tanke på alla ansträngningar som ändå har gjorts under flera år, inte minst på landets högskolor, samtidigt som antalet utbildningsplatser inom teknik ökat enormt. Vi måste räkna med att konkurrensen om behöriga studenter hårdnar. Nya grepp måste prövas för att göra fler behöriga inom högskolans ram. Naturvetenskapligt basår, introduktionstermin för bygg-,data- och elektroingenjörer samt "öppen ingång" är goda exempel på sådana här vid universitetet. Kanske också lärarutbildningen på helfart med distansundervisning på sju orter i regionen kan räknas till de nya greppen.

Läs i ¹û¶³´«Ã½ - det gjorde jag!
Allt detta sammantaget gör att universitetet efter sommaren fylls av nya och förväntansfulla studenter, som valt att investera i sin framtid genom studier vid ¹û¶³´«Ã½s universitet. Vi tar det minskade söktrycket pÃ¥ allvar och ökar universitetets insatser att nÃ¥ ut med budskapet om värdet av högre studier. Jag önskar, att varje student i ¹û¶³´«Ã½ med gott samvete skall kunna rekommendera sitt eget universitet till blivande studenter. Där har vi , sÃ¥väl lärare som administratörer, en gemensam uppgift att fundera över, när vi Ã¥tervänder till universitetet efter semestrar. Vad mÃ¥ste vi göra för att det skall förverkligas?