¹û¶³´«Ã½

- Det motstånd som pojkar på yrkesprogram brukar uppvisa under lektioner i kärnämnen försvann när eleverna själva blev ansvariga för innehåll och genomförande, säger Åsa Forsberg. Tre lärare i samhällskunskap genomförde under två terminer undervisning med pojkar från gymnasieskolans yrkesprogram på detta sätt. Under lektioner som kallades Veckans spaning var eleverna parvis ansvariga för ämnesinnehåll och uppföljande samtal.

Uppskattad form av undervisning
Eleverna har uppskattat denna form av undervisning och säger att det varit det bästa med hela kursen. Att få uttrycka sig, att få lyssna till vad alla i klassen tycker och tänker har uppskattats av eleverna som också säger att de vid denna form av undervisning varit seriösa. Lärarna anser att det motstånd som ibland kännetecknar elevers beteende vid undervisning i kärnämnen försvann och det blev istället ett fokus på relationer.

Ökat intresse för politik
Syftet med studien var att undersöka i vilket avseende denna undervisning hade betydelse för elevernas intresse för politik och samhällsfrågor. För att undersöka detta användes enkät och intervju som metoder. De slutsatser som kan dras är att elevernas intresse för politik och samhällsfrågor i huvudsak ligger kvar på samma nivå som före kursens genomförande. Detta gäller när enkät används som metod. Däremot framkom vid intervjuerna att några elevers intresse för politik föreföll ha ökat och en insikt om att politik rör dem hade vuxit fram. Framför allt blev det tydligt under intervjuerna vad eleverna menar att politik är. De företräder en institutionaliserad bild av vad politik är vilket innebär att politik framför allt är de politiska partierna och hur Sverige styrs.
De ämnesdidaktiska konsekvenser som kan diskuteras utifrån studien handlar om undervisning som kommunikation, om elevers inflytande över undervisningens genomförande samt vikten av att utmana elevers begreppsuppfattningar.