Varje år tar omkring 1500 personer sina liv i Sverige och cirka 70 procent av självmorden begås av män. Män är överrepresenterade i de flesta åldersgrupper och i nästan alla regioner i världen i statistiken över dödsfall. Varför? Vad finns det för preventiva insatser som riktar sig till män? Hur kan stödsamtal fungera? Och varför är andelen självmord bland invånarna i Grums fler än i Torsby?
Detta var några av frågorna som den tvärvetenskapliga forskardagen ” Suicid, suicidprevention och maskulinitet” behandlade. Forskardagen hade en inriktning mot samhällsvetenskap och humaniora, vilket är lite ovanligt inom ett fält som ofta är kliniskt och medicinskt inriktat.
- Vi arrangerade den här dagen i samarbete med Region Värmland, och med utgångspunkt i forskningsprojektet ”Suicid och maskulinitet i Värmland” säger Ulf Mellström, professor i genusvetenskap.
Clara Iversen, lektor på Centrum för socialt arbete vid Uppsala universitet, har analyserat samtal på en hjälplinje för personer som funderar på att ta sitt liv. Tidigare forskning visar att andra människors bemötande kan bromsa en suicidal process, något som gör det viktigt att i detalj analysera samtal om självmord. Inom forskningsprojektet har Clara Iversen analyserat nära 900 samtal med män som ringt in till linjen.
- Jag har studerat samtal som har vänt till en mer positiv utveckling, men också samtal som inte gått så bra för att se vilka beståndsdelar och samtalsmetoder som för samtalen uppåt eller nedåt. Det finns ingen ”quick fix”. Många metoder behövs och det volontärerna som tar emot samtalen erbjuder är en lyssnande medmänniska. Det handlar om att kunna balansera både stödet och en mer utforskande hållning i samtalet, berättade Clara Iversen.
Värmländska exempel
Under 2019 har Anette Kjellgren, professor i psykologi, Andreas Henriksson, lektor i sociologi, Ulf Mellström, professor i genusvetenskap samt Line Holth, lektor i genusvetenskap - samtliga vid ýs universitet, undersökt lokala skillnader i självmordsstatistiken i länet. Varför ligger till exempel andelen självmord i Grums kommun långt över genomsnittet i landet medan en till synes snarlik kommun – Torsby – ligger ungefär som genomsnittet? Studien ”Maskulinitet och suicid i Värmland” är finansierad av Region Värmland och sätter fokus på maskulinitet och suicid. Den bygger på intervjuer med yrkesverksamma inom bland annat kommuner, skola, Svenska kyrkan, frivilligorganisationer samt omsorgs-, hälso- och sjukvårdsområdet. Samtal med anhöriga har också genomförts för att få ytterligare en dimension. Tidigare forskning visar att andelen självmord är högst i avlägsen landsbygd, vilket stämmer för män medan kvinnor inte uppvisar samma mönster.
-Vi har även borrat i statistik och undersökt socioekonomiska skillnader, ohälsotal, sjukskrivningar, droganvändning och utbildningsnivåer. Den officiella statistiken ger ingen entydig bild. Vi har även gjort medieanalyser och sett vilken bild av orten som ges, samt analyserat sociala medier inklusive Flashback-forumet om psykisk hälsa, berättade Andreas Henriksson.
Rapporten är klar i början av nästa år och några säkra förklaringar kunde forskargruppen inte presentera, men preliminära resultat pekar på faktorer som socioekonomisk utsatthet, bristande tillgänglighet inom vården, droger, sociala mediers betydelse, könsidentitet, platsens identitet och den s k Värmlandshierarkin.
Forskardagen ägde rum den 14 november. Perspektiven skiftade från idéhistoriska reflektioner till suicidprevention med fokus på män, samtalsstöd och en avslutande diskussion om vägar framåt där forskning kopplades till praktik.
Enligt statistik från Socialstyrelsen tog 1574 personer sina liv i Sverige under 2018. Det är en ökning med 30 personer jämfört med året innan. I Värmland har samtliga kommuner kommit överens om en handlingsplan för att halvera antalet självmord till år 2020, bland annat genom mer kunskap. Källa: Suicide Zero.
