Projektformens negativa baksida inom biståndspolitiken
2021-03-04Att organisera verksamheter i projektform är ett kännetecken för hur politiskt förändringsarbete bedrivs i dagens samhälle. David Scott, adjunkt i statsvetenskap vid ¹û¶³´«Ã½s universitet, har i en ny avhandling undersökt hur projektet som organisationsform används i internationell bistÃ¥ndsverksamhet och vilka effekter det fÃ¥r för möjligheten att bedriva politiskt arbete.
- Mitt resultat visar att projektet som arbetsform är avpolitiserande, att det istället är en teknisk och byråkratisk process som inte lämnar något utrymme kvar för politik och ambitionen att förändra samhället. Det handlar istället om att uppfylla de byråkratiska kraven, förklarar David Scott.
Genom studier av biståndsorganisationer som genomförare, statliga myndigheter som finansiärer och privata konsultfirmor som experter, framträder en komplex bild av projektskapandet. Projektet som arbetsform innebär att biståndsverksamheten måste anpassas till en sedan tidigare förutbestämd form och att tid och ambitioner konsumeras upp av byråkratiska processer.
David Scott liknar projektet vid ett maskineri som speglar en form av samhällsstyrning, där effektivitet har blivit en dominerande princip. Inom projektmaskineriet läggs fokus på att uppfylla formens krav, såsom förväntningar på att använda standardiserade planeringsmodeller, bedömningskriterier, vetenskaplig expertis och administrativa stödsystem. Konsekvensen blir därför att när maskineriet arbetar så åsidosätts aktivism och politiskt arbete.
- Politiskt förändringsarbete är en svårförutsägbar verksamhet som är svår att anpassa till projektformens fasta och orubbliga format. Projektformen är dessutom inte unik för biståndsverksamhet och en vidare diskussion om hur denna organisationsform eventuellt hindrar politiskt arbete behövs, avslutar David Scott.
David Scott har under sin forskarutbildning också genomgått forskarskolan som arrangeras av Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring. Forskarskolan är en fokusering av fakulteternas resurser för att skapa en större och kvalitativt starkare doktorandmiljö.