En grupp frÃ¥n Centrum för sprÃ¥k- och litteraturdidaktik, CSL, vid ¹û¶³´«Ã½s universitet har besökt Dharamsala i Indien. Syftet var att utveckla lärarstudenters möjligheter att utföra verksamhetsförlagd utbildning, VFU, och examensarbete i omrÃ¥det samt att samla in material i ett pÃ¥gÃ¥ende forskningsprojekt kring den tibetanska argumentationstekniken.
Redan i slutet av 1980-talet startades ett samarbete mellan ¹û¶³´«Ã½s universitet och Indien. Numera är samarbetet väl etablerat och ett omfattande internationaliseringsarbete pÃ¥gÃ¥r i bÃ¥de Dharamsala och Varanasi. Ett arbete är forskningsprojektet "SprÃ¥kliga utmaningar i diasporan. MÃ¥ngkulturella perspektiv pÃ¥ litteracitet", där den tibetanska argumentationstekniken är en del.
Projektet som startade 2017 är långsiktigt och fokuserar på mångkultur och språkliga utmaningar för exiltibetaner i Dharamsala. Syftet är att sätta fokus på frågor om språk, mångkultur och identitet. Projektgruppen vill även öka lärarstudenternas kunskap om språkets och litteracitetens, alltså läs- och skrivkunnighetens, betydelse för integration i ett mångkulturellt samhälle.
- Frågor som rör språk, identitet och mångfald är aktuella i alla klassrum. Det är av stor betydelse att perspektiv som rör global förståelse lyfts in i lärarutbildningen, säger Annelie K. Johansson, adjunkt i svenska språket.
En resa med flera syften
Under hösten har projektgruppen varit på plats i Dharamsala för att driva projektet vidare.
- Bland annat har vi fortsatt arbetet med att utveckla VFU- och examensarbeteskurserna inom lärarutbildningen. Vi har besökt två skolor i området och träffat rektorer, lärare och elever, säger Camilla Grönvall, doktorand i nordiska språk och adjunkt i svenska språket.
- Vi har fördjupat de kontakter vi har sedan tidigare. En dag blev vi inbjudna till ett Ã¥rsjubileum pÃ¥ Tibetan Children’s Village school Upper Dharamsala. Det är en stor tillställning med gäster frÃ¥n hela världen. Platserna är Ã¥trÃ¥värda, men tack vare vÃ¥rt lÃ¥ngvariga och goda samarbete samt ¹û¶³´«Ã½s universitets koordinator i Dharamsala blev vi tilldelade platser, säger Annelie K. Johansson.
Kan tibetansk argumentationsteknik användas i svenska skolor?
Förutom att fortsätta utveckla VFU- och examensarbeteskurserna var ett syfte med resan att fördjupa arbetet kring den tibetanska argumentationstekniken.
- Under besöket genomförde vi bland annat intervjuer med lärare. Vi vill öka vår förståelse om hur denna argumentationsteknik används i ämnesundervisningen och hur den påverkar elevernas ämneskunskaper. Eleverna får en träning i att kritiskt granska vad den andra säger och komma fram till kärnan bakom påståendet. En undran vi har är om delar av denna debatteknik skulle kunna användas i ämnesundervisning även i svenska klassrum, säger Liliann Byman Frisén, doktorand och adjunkt i pedagogiskt arbete.
Gruppen blev även inbjuden att närvara vid en debattävling vid en av de skolor de besökte.
- Eleverna går upp på scenen och debatterar på ett väldigt övertygande sätt. Syftet är inte att vinna över någon annan utan att utveckla en förståelse och kunskap. Argumentationstekniken ska vässa elevernas logiska tänkande och stärka deras självkänsla. Fokus är att våga uttrycka sig och våga vara säker, säger Marie Wejrum, doktorand i pedagogiskt arbete och adjunkt i svenska språket.
Långsiktigt arbete som ska ge ringar på vattnet
Nu fortsätter arbetet på hemmaplan. Rutiner för att utföra VFU och examensarbete i Dharamsala ska fortsätta att utvecklas och forskningen ska gå vidare. En lärarstudent planerar att skriva sitt examensarbete i Dharamsala och förhoppningen är att det ska bli fler. Projektgruppen är eniga:
- Det ska inte bara vara en resa. Det ska vara ett långsiktigt projekt som ska leda till något, vår målsättning är att det sprids ringar på vattnet.
Förutom Liliann Byman Frisén, Camilla Grönvall, Annelie K. Johansson och Marie Wejrum ingår Susanne Duek, lektor i pedagogiskt arbete, och Christina Olin-Scheller, professor i pedagogiskt arbete, i gruppen inom projektet "Språkliga utmaningar i diasporan. Mångkulturella perspektiv på litteracitet".
