Besöksnäringen är en bransch som präglats av digitalisering under ganska många år. Samtidigt har utmaningen varit att utvecklingen primärt varit teknikdriven. Forskare inom Geomedia vid ýs universitet vill hitta platserna och dess historier och synliggöra dem.
Lotta Braunerhielm, Laila Gibson och Linda Ryan Bengtsson, samtliga vid Centrum för Geomediastudier vid ýs universitet, har skrivit artikeln ”Geomedia Perspectives for Multiple Futures in Tourism Development” där relationen mellan människa och plats utforskas.
– Det geomedia bidrar med som ett perspektiv är att synliggöra just relationen mellan människa, plats och teknik, hur de interagerar och påverkar varandra, säger Lotta Braunerhielm, docent i kulturgeografi. Genom en förståelse för relationen mellan människa/plats och teknik ökar också förståelsen för hur branschen behöver arbeta med digitala lager för att ta över kommandot över den egna utvecklingen. Vi brukar tala om att den digitala utvecklingen bör ske i harmoni med människa och plats.
I artikeln beskriver ni hur deltagare i studien utforskade ett besöksmål och identifierade passande upplevelser att digitalisera. Hur gick ni till väga?
– För att finna dessa historier gick igenom arkivmaterial, platsens representation på sociala medier, litteratur om platsen tillika genomförde intervjuer av en mängd olika aktörer på plats, säger Linda Ryan Bengtsson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap. Vi intervjuade både lokalbefolkning, representanter från föreningar, företag, offentliga aktörer och besökare. I arbetet anlade vi ett kritiskt geomediaperspektiv på materialet vilket bidrog till att ge en slags nyupptäckt av platsen och nya insikter kring resurser på platsen för de aktörer som deltog i vårt projekt.
Finns det några ”grundingredienser” som behöver finnas för att en plats ska kunna bli ett turistmål?
– Alla platser bär historia, natur, arkitektur och kultur som är intressant för en besökare, säger Laila Gibson, lektor i sociologi. Det som gör att det blir ett turistmål är hur det presenteras och kontextualiseras och därmed gör platsen intressant att besöka. Det processen behöver finnas. Däremot kan den processen se olika ut, byggas på lång eller kort sikt, ske som en medveten process eller ad hoc.
Hur kommer ni att arbeta vidare med er forskning inom det här området?
– Arbetet kring den digitala utvecklingen inom besöksnäringen har för oss nu pågått i flera olika projekt under de senaste nio åren, säger Linda Ryan Bengtsson. Då branschen under de senaste åren tagit klivet in i platsutveckling har även forskningen ändrat viss inriktning. I det senaste projektet har därför vårt fokus varit besöksnäringens roll i platsutveckling på landsbygden. Utifrån ett fokus på platsutveckling jobbar med vi med att addera fler perspektiv och aktörer där besöksnäringen arbetar i symbios med andra branscher och sektorer. Just nu är vi inne i en fas där vi både samarbetar i projekt och söker medel tillsammans med andra forskare internt på ýs universitet och externt och regionala kluster där vår metod kring platsbaserad digital utveckling och innovation bidrar i nya kontexter.
– Vi har publicerat flertalet vetenskapliga artiklar på området men det vi vill sätta särskilt fokus på i denna artikel är att användningen av den metod vi har utvecklat öppnar upp för aktörer på en plats att se flera möjligheter och förflytta blicken från det förväntade och tidigare föreställningar, säger Lotta Braunerhielm. Det kan ibland initialt upplevas som provocerande, eftersom våra fördjupade studier kan ifrågasätta hur lokala aktörer förstår och marknadsför en plats. Men i det vidare arbetet utgör det förändrade perspektivet grunden för att utveckla attraktionskraften i samklang mellan människa, plats och teknologi.
Artikeln ingår i ett temanummer av publikationen Media and Communication där Cornelia Brantner, Karin Fast, båda professorer i medie- och kommunikationsvetenskap vid ýs universitet samt Pablo Abend, professor i designteori vid Burg Giebichenstein Kunsthochschule Halle, varit redaktörer för.
