Sedan höstterminen jobbar specialpedagog Öyvind Alster på Studenthälsan.
– Studenterna har hittat mig och bokar. I snitt har jag fyra samtal om dagen, säger han, som måndag 12 februari deltar vid nästa Pedagogiska samtal, arrangerat av UPE.
Tillsammans med lärare Gunnar Olsson kommer han då prata på temat ”Vad är en tillgänglig lärmiljö?”
– Då kommer jag prata om studenter med adhd, autism och läs- och skrivsvårigheter. Vilka svårigheter de här grupperna har och vad vi tillsammans kan göra för att hjälpa dem. Jag hoppas också att det blir just ett samtal, att vi pratar och utbyter erfarenheter, säger Öyvind Alster.
– Jag kommer också att ta upp enkla saker som att tänka på att använda mikrofon vid föreläsning i en större sal. Att inte fråga om studenterna vill ha rast efter 45 minuter, utan ta rast. Och att inte låta studenterna själva dela in sig för grupparbeten, utan att som lärare dela in eleverna. Annars kommer studenter med till exempel autism inte få någon grupp att vara med i.
Öyvind Alster har lång erfarenhet av att jobba med människor med neuropsykiatriska funktionshinder och särskilda behov. Innan han började på ýs universitet jobbade han i 20 år på Kristinehamns folkhögskola som YH-lärare och specialpedagog.
– Specialpedagog är en naturlig roll i grundskolan och gymnasiet. Men i högre studier är det ovanligt. Min tjänst här på Kau, som är en ettårig projektanställning, är ny. På Lunds universitet finns en specialpedagog och på högskolan i Borås är de på gång att anställa en.
Att behovet finns råder ingen tvekan om.
– Det hänger ihop med att allt fler med NPF-tillstånd kvalificerar sig för universitetsstudier. Ärenden hos Riktat pedagogiskt stöd har till exempel ökat med 300 procent de senaste åren, men vid sidan av dem finns fler med särskilda behov som jag försöker hjälpa.
Öyvind Alster beskriver sitt uppdrag som tredelat.
– Först och främst stöttar och handleder jag studenter som bokar samtal hos mig. Men jag är också en tillgänglig resurs för lärare och bidrar med min kompetens för UPE i utvecklingen av kurser och utbildningar. De två sistnämnda uppdragen är längre processer. Det första uppdraget rullar på sedan start. Studenterna hittar mig och bokar tider.
Går det att bygga vidare på de tolv år av erfarenheter studenterna själva har med sig från grundskola och gymnasium?
– Både ja och nej. Många har med sig bra strategier för att hantera sina svårigheter, men de funkar kanske inte fullt ut för universitetsstudier. Jag brukar inleda mina samtal med några standardfrågor. De som är kring 20 år brukar jag fråga hur de gjorde i gymnasiet, medan de som är lite äldre, och inte studerat på ett tag, brukar få börja med att beskriva sin nuvarande situation.
– Att träffa studenterna är jätteviktigt för att ta reda på vad som är problemet. Är det universitetsstudierna i sig eller är det svårigheter hos den enskilde som vi behöver hantera? Det kan handla om att jag ger råd hur de ska komma vidare eller så kan det handla om att jag föreslår något konkret som de ska testa tills vi ses nästa gång. Det blir otroligt spännande samtal, säger Öyvind Alster, som framöver också hoppas på att få träffa fler lärargrupper.
– De som vill får gärna kontakta mig på mejl. Det kan handla om allt från att jag kommer och hälsar på och berättar om mitt uppdrag till att jag kan komma och diskutera specifika ärenden.
Här finns kontaktuppgifter till Öyvind Alster:
Och här finns mer information om Pedagogiskt samtal 12 februari:
