För att förbättra samhällets säkerhet och beredskap i relation till klimatkriser ska arbetsmetoder och verktyg med fokus på spel utvecklas för beredskapsaktörer på båda sidor om den svensk-norska gränsen.
Emelie Hindersson, koordinator på Centrum för forskning om samhällsrisker, och Peter Bellström, lektor i informatik vid Handelshögskolan, tar emot i RiskLab® på ýs universitet. Utmaningar i samhället vid en kris är påtagliga i lokalen. På bordet finns en översvämningsmodell som visar hur vattnet tar över centrala ý om kraftverksdammen i Höljes skulle rämna och på golvet finns en matta där grunderna i samhällsplanering kan studeras.
Hela rummet andas det nya Interreg Sverige-Norge-projektet ”Gränsöverskridande klimatresiliens genom kollaborativa lärandemodeller och digital transformation” där gränsen mellan Sverige och Norge spelar en huvudroll. En översvämning, en skogsbrand eller ett skred bryr sig inte nämnvärt mycket om var en landsgräns råkar gå och projektet ska underlätta kontakt och samverkan mellan aktörer vid händelse av en klimatkris.
- Vi har tidigare genomfört två Interreg-projekt som fokuserat på krisberedskap och digitaliseringen av den, förklarar Peter Bellström. I det här projektet jackar vi i de två och adderar samtidigt klimatfrågan och låter risk- och miljöstudier vid ýs universitet ta en större plats.
I tidigare projektomgångar var det ämnet informatik som drog ett tyngre lass då användning och utveckling av informationssystem hade större fokus. Den norska samarbetspartnern är Høgskolen i Innlandet och även norska företag inom IT-sektorn ska bidra i projektet liksom gränsregionala offentliga aktörer på båda sidor gränsen.
- Samhället behöver fungera i vardagen för att skapa bästa förutsättningarna för att samarbetet ska fungera bra under en kris, säger Emelie Hindersson. Exempelvis klimatanpassnings-handläggare och beredskapssamordnare på både den svenska och norska sidan behöver samverka vid en kris. Det är viktigt att känna till varandras olikheter och likheter.
Interreg-projektet ”Gränsöverskridande klimatresiliens genom kollaborativa lärandemodeller och digital transformation” är uppdelat i fyra arbetspaket och kommer att pågå under 2024–2026.
Arbetspaket 1 - Behovsinventering
- Vi har en aning om behoven genom de tidigare projekten om krisberedskap och nu adderar vi klimatfrågan, säger Emelie Hindersson. Vi har nära kontakt med relevanta aktörer i gränsregionen och ska nu ut och fråga dem om vilka utmaningar de ser och reda ut vilka hinder för samverkan och gemensamt lärande som vi inom projektet skulle kunna hjälpa till att överbrygga.
Arbetspaket 2 - Verktyg i form av analogt spel
- Vi vill försöka lösa delar av problematiken med gränsöverskridande samverkan genom att utveckla verktyg för det, förklarar Peter Bellström. Ett sådant verktyg är ett analogt spel med grund i samhällets utmaningar - ett så kallat seriöst spel. Av erfarenhet från andra forskningsprojekt och krisövningar så har det visat sig att ett spel kan underlätta lärande, adressera någons vardag och göra scenariot verkligare. Det behöver kännas och stimulera deltagarnas sinnen. Vi har didaktiker och pedagoger med i projektet som kan bidra med de delarna.
Arbetspaket 3 - Verktyg i form av digitalt spel
- Det här är en fortsättning på arbetspaket två där vi digitaliserar spelet för att deltagarna ska kunna vara med på distans, säger Peter Bellström.
Arbetspaket 4 – Skapa samverkansytor
Det här arbetspaketet går ut på att vårda befintliga nätverk och skapa nya kontakter för att dels möjliggöra behovsinventering, dels testa verktygen och sedan sprida kunskaper som kommer fram i projektet.
- Vi kommer att arrangera olika sorters mötesplatser med deltagare frånbåda sidor av gränsen och skapar på så sätt en testmiljö, förklarar Peter Bellström.
Deltagarna i projektet kan inspireras till gemensamt lärande och på sikt få till en bättre hantering av klimatrelaterade risker, säger Emelie Hindersson. Den första mötesplatsen kallar vi projektkick-off och den genomförs i Arvika den 13 mars.
Klimatförändringar har redan idag kännbara effekter såväl globalt, regional och lokalt med ökad frekvens och intensitet i extrema väderhändelser. Förändringarna har direkta effekter där de inträffar, men kan även få konsekvenser på andra platser.
- Det som är så fint och unikt med området i och kring Värmland är att man efter pandemin med en stängd gräns har fått upp ögonen för de här frågorna och att det finns ett intresse hos många aktörer, säger Emelie Hindersson.
Projektet finansieras av europeiska regionala utvecklingsfonden och programmet Interreg Sverige-Norge.
