Åsa Ågren, nybliven doktor i allmän rättslära, har i sin avhandling ”Rimlighetsavvägningens rationalitet: Om mötet mellan ekonomi och miljö i domstolsprövningar” undersökt avvägningar mellan ekonomiska intressen och miljöintressen i mark- och miljödomstolar. Hon har särskilt fokuserat på den så kallade rimlighetsavvägningen i miljöbalken.
En central del i miljöprövningarna är att föra samman miljöintressen och ekonomiska intressen samtidigt som det finns oklarheter kring hur detta görs i praktiken. Med hjälp av rationalitetsbegreppet har Åsa Ågren undersökt mönster i beslutsfattandet. Rationalitet legitimerar beslutsfattandet och fyller en särskilt viktig funktion i de fall där domstolarna har stort prövningsutrymme.
Rimlighetsavvägningen – varför är den intressant?
- Jag jobbade i mark- och miljödomstolen i tre år och det var där mitt intresse för rimlighetsavvägningen föddes. Det är en speciell paragraf i mark- och miljöbalken. När jag arbetade där var det svårt att förstå hur de här avvägningarna faktiskt gick till i praktiken. Jag är förutom jurist även ekonom i grunden så jag finner mötet mellan miljö och ekonomi intressant.
Jag har tittat på själva beslutsstrukturen och visar hur det blir när domstolar agerar och försöker ta legitima och rationella beslut – då innebär strävan efter att vara rationell att man har svårare att hantera miljömässiga intressen än ekonomiska.
Varför är det så?
- Ekonomiska modeller ligger helt enkelt närmare den instrumentella rationalitet som jag ser som dominerande i samhället. Vårt beslutsfattande är alltså mer lämpat för ekonomi än miljö. Det här är dock svåra strukturer att förändra då det skulle innebära stora samhällsförändringar. Jag menar att det är viktigt att vara medvetna om att de här strukturerna existerar. Det är svårt att kritisera mark- och miljödomstolarnas beslutsfattande, det finns ingen quick-fix i de här frågorna.
Vad är då ett rationellt beslutsfattande?
- Även om inte alla beslut som tas är rationella utgår min avhandling från att beslutsfattarna strävar efter ett rationellt beslutsfattande, säger Åsa Ågren. Med utgångspunkt i Theodor Adornos och Max Horkheimers rationalitetssyn har jag undersökt vad detta får för praktiska effekter på avvägningar mellan ekonomiska intressen och miljöintressen.
Åsa Ågrens avhandling bidrar främst till en bättre förståelse av intresseavvägningarna. Hennes forskning visar att ett rationellt handlande kan förklara det fragmentiserade och avgränsade beslutsfattandet som utgör dagens miljöprövningar, ett beslutsfattande som gynnar ekonomiska intressen när dessa ställs mot miljöintressen.
Att vara rationell innebär att bilda sig en klar uppfattning om vad som gäller. Är inte det något som vi bör förvänta oss att våra domstolar kan hantera?
- Det som utmärker min forskning är att min teori utgår från att domstolarna agerar rationellt. I praktiken är det dock svårt att säga att domarna är rationella, däremot menar jag att de strävar efter ett rationellt beslutsfattande. Ett sådant mönster går att se.
Kan man säga att det finns en friktion mellan miljö- och ekonomifrågor?
- Jag tycker inte att man kan säga att det alltid finns en friktion mellan miljö och ekonomi. Det handlar mycket om perspektiv. Utifrån ett längre perspektiv är det inte ekonomiskt gångbart med stora utsläpp då det medför stora kostnader i framtiden. Jag ser dock en friktion när det handlar om mer kortsiktiga ekonomiska intressen mot miljöintressen.
Det finns många olika faktorer som påverkar de här väldigt komplexa avvägningarna. Jag har utgått från en faktor. Det jag säger är att i den här specifika beslutsstrukturen gynnas ekonomiska intressen. Det betyder inte att avvägningen som sådan måste innebära att ekonomiska intressen alltid vinner över miljön. Det intressant med den faktor som jag har undersökt är att den ofta är omedveten något som domarna troligtvis inte tänker på när de tar sina beslut. Jag var själv inte medveten om det här när jag påbörjade min forskning.
Det som har varit en utmaning är att min avhandling är tvärvetenskaplig. Allmän rättslära och miljörätten möts i min forskning.
Kan din forskning appliceras internationellt?
- Just rimlighetsavvägningen är en svensk produkt. Liknande avvägningar finns i andra länder men problemet med lagstiftningen är att den är nationell. Däremot skulle mina teoretiska delar mycket väl kunna appliceras på andra länders rättssystem.
