För att nå de globala hållbarhetsmålen behöver livsmedelssystemet ställas om. I projektet ”Ett nytt recept för skolmåltider” utforskar flera myndigheter och kommuner tillsammans hur ett sådant hållbart system kan se ut.
I projektet arbetar Livsmedelsverket med mat som del av undervisningen och nya sätt att nyttja skolrestaurang och skolkök, logistik och minskat matsvinn. Det kan också handla om bönders förutsättningar att producera hållbar mat som kommunerna efterfrågar.
Studenter vid programspåret visuell kommunikation deltar i projektet som en del i kursen webbproduktion.
Mia Toresson Runemark, projektledare och adjunkt, hur kommer det sig att studenter från MKV är delaktiga i det här projektet?
- Vi jobbar ofta och gärna med skarpa uppdrag i våra kurser och fick en förfrågan från kommunen som hade hört talas om oss.
Vad är studenternas uppdrag?
- I tidiga diskussioner med kommunen stod det ganska snart klart att en webbplats med eventuellt stöd av en app kändes som den bästa lösningen. Sedan valde vi helt enkelt en aktuell kurs efter behovet.
Håkan Liljegren, projektledare och adjunkt, studenternas arbete – på vilket sätt kommer det att användas?
- Det kommer att kunna injiceras eller realiseras på olika sätt inom projektet. Dels i form av att ge kunden kunskap om hur den här typen av plattform skulle kunna utformas funktionellt och visuellt, men också ge nya idéer om andra typer av möjligheter som kan uppnås genom de olika studentgruppernas lösningar.
Hur tycker ni att arbetet har gått så här långt?
- Studenterna presenterade sina idéer för en mycket nöjd kund, säger Håkan Liljegren. ýs kommun tyckte våra studenter hade gjort ett både proffsigt och kreativt arbete. Det är också kul när alla studentgrupperna jobbar med samma projekt och vi får se alla olika lösningar och idéer. Dessa ska nu filas på ytterligare och realiseras. I januari har vi slutpresentation för kommunens representanter Alain Grenard, kostchef och Emil Joelsson, utvecklingsstrateg.
MKV brukar plocka uppgifter till sina studenter från verkligheten – är det här ett projekt som utmärker sig på något sätt?
- Ja, det är ju ett stort nationellt projekt med flera tunga aktörer i ryggen, förklarar Mia Toresson Runemark. Livsmedelsverket, Vinnova, Naturvårdsverket, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Jordbruksverket, Folkhälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Regioner och Upphandlingsmyndigheten medverkar aktivt i projektet.
Den vi gör inom ramen för den här kursen kommer sedan att bidra i projektet på just nationell nivå. Att det dessutom är ett så fantastiskt projekt gör ju bara saken bättre.
Vad är utmaningarna för studenterna?
- En utmaning med skarpa uppdrag är alltid att våga tänka själv och inte hantera uppdraget som en beställning – att våga lita på att man har den kompetens som beställaren inte har och därmed kan utveckla sina idéer efter det, säger Mia Toresson Runemark. Och inte minst ta ut svängarna. Först då kan projektet nå sin fulla potential. Det krävs mycket av studenterna men samtidigt ger sådana här inslag i utbildningen väldigt mycket tillbaka. Det blir en verklighetsnära lärprocess.
- Jag tror att alla lärare som jobbar med skarpa projekt kan intyga att det händer något med arbetet som studenterna gör, säger Håkan Liljegren. När det blir på riktigt höjer de sig till en annan nivå. Att jobba med ett skarpt uppdrag med verkliga problem leder också till att studenterna lär sig bättre och att få vara med om att bygga en webbplats som i slutändan kan vara startskottet till att förändra och förbättra hela livsmedelssystemet är en stor fjäder att ha i hatten när det är dags att söka jobb.
