¹û¶³´«Ã½

Av Sveriges cirka 200 000 invandrade akademiker har endast cirka 40
procent ett yrke som motsvarar deras utbildning. Ett sätt att komma in
på den svenska arbetsmarknaden är att gå en så kallad
kompletteringsutbildning på högskolan. Nu har Högskoleverket, på uppdrag
av regeringen undersökt hur dessa utbildningar fungerar.

Cirka 1 600 invandrade akademiker läser en kompletteringsutbildning. De
flesta utbildningarna riktar sig till lärare, sjuksköterskor, läkare och
veterinärer. Det finns också mer allmänt inriktade svenskautbildningar.

75 procent av studenterna var arbetslösa innan de påbörjade
utbildningen. Ett glädjande resultat är att 84 procent fick jobb efter
avslutad kompletteringsutbildning. De flesta studenter är positivt
inställda till utbildningen och tycker främst att den ger kunskaper som
är specifika för Sverige samt nödvändiga språkkunskaper.

En av fem är missnöjd
Samtidigt är en relativt stor del av studenterna missnöjda. En av fem
tycker inte att utbildningen kompletterar deras tidigare utbildning.
Vanliga åsikter i den här gruppen är "det är bortkastad tid" och "jag
läser bara för att få ett kvitto på mina kunskaper".

Det är lätt att se en frustration hos studenterna. 80 procent hade ett
kvalificerat yrke i sina hemländer. Flytten till Sverige har inneburit
arbetslöshet och flera års ytterligare utbildning, säger Per Gunnar
Rosengren, utredare på Högskoleverket.

Borde finnas fler utbildningar
De kompletteringsutbildningar som finns idag riktar sig främst till
bristyrken och ordnas på uppdrag av AMS och länsarbetsnämnderna.
Högskolorna själva tar sällan initiativ till att ordna sådana
utbildningar. Högskoleverket anser att det borde finnas
kompletteringsutbildningar för alla yrken som kräver akademisk
utbildning. Dessa borde ingå i högskolornas reguljära utbud.

Rapporten finns på Högskoleverket hemsida www.hsv.se