Platsutveckling är en viktig del av dagens samhällsutveckling. Genom forskning finns nu en metod som allt fler kommuner, regioner och organisationer använder som stöd till utveckling inom besöksnäring.
Den digitala utvecklingen inom besöksnäringen har, inte minst under pandemin, gått med rasande fart. En utveckling där teknik tagits för givet och aktörer oreflekterat använt redan etablerade lösningar utan kunskap om sina egna behov. Exempelvis har urbana lösningar använts i rurala områden.
Ur det treåriga projektet ”Platsbaserade digitala upplevelser” föddes en handbok som nu kan användas på orter som vill stärka sin besöksnäring och samtidigt fördjupa kunskapen om platsen. Både för lokalbefolkning och besökare. Med hjälp av metoden kan besöksnäringen utveckla lösningar i harmoni med varje unik plats.
Lotta Braunerhielm, lektor i kulturgeografi vid ýs universitet, ser dels vikten av plats- och destinationsutveckling genom att få med sig aktörer och sprida kunskap om hur lokalbefolkning kan fördjupa sin kunskap om sin ort och dels hur forskning kan omvandlas till metoder att använda i praktiken.
- Idag är besöksnäring mer än bara turism. Då vi under pandemin reste mer lokalt, regionalt och nationellt så har besöksnäringen mer och mer blivit en del av samhällsutvecklingen. Plats- och destinationsutveckling sker i synergi idag, men mer kunskap och nya metoder behövs. Med vår utvecklade metod kan användarna fördjupa sig, addera historier, skapa nya berättelser eller utöka med information om en plats för att öka dess värde.
Svinesund på den svenska västkusten vill starta ett Interreg-projekt för att utbilda mindre aktörer som saknar kunskap om digitala verktyg och hjälpmedel. Inspiration hämtades från Västra Götalandsregionen som redan har bakat in metoden i sin turismstrategi.
- Jag och min kollega Laila Gibson vid institutionen för geografi, medier och kommunikation har kontakt med flera kommuner och regioner som vill ha handledning i hur de kan börja använda vår metod.
På varje unik plats lyfts kultur, natur, historia, nutid och framtid in i ett projekt som involverar aktörer i form av offentlighet, besökare, entreprenörer och invånare. Sedan adderas perspektiv som exempelvis genus, ålder, nyinflyttade och bofasta. Arbetet börjar med att platserna ”djupintervjuas” genom workshops med aktörer – sedan går det att addera digitala lager.
- Genom att applicera vår metod kan besöksnäringen utvecklas med platsbaserade digitala lösningar. Exempelvis kan historiska berättelser som idag exkluderas lyftas fram och besökare kan ges en fördjupad information om exempelvis historiska platser, sägner, traditioner eller konkreta förhållningsregler i ett naturområde, säger Lotta Braunerhielm.
I det pågående projektet ”Smart Villages” sätts landsbygd och småstad i centrum för utvecklingen av framtidens hållbara samhällen. I metoden har nya perspektiv kring värdeskapande processer med kompetens från Pernille K Andersson från CTF lyfts in.
Vad behöver finnas på en ort för att metoden ska göra nytta?
- I Smart Villages-projektet ser vi att metoden gör nytta direkt. Offentliga aktörer har fått en förståelse för vikten av att arbeta underifrån, behovsstyrt, och framförallt att inhämta kunskap från de som bor, verkar och besöker platsen. Det kan handla om platsutveckling för en ort som behöver få ett engagemang hos aktörer i en utvecklingsfråga. Konkreta exempel är transporter, service och lokaler man vill utveckla och lyfta fram. Det är ett sätt att genom samverkan hitta lösningar på en utmaning som är anpassad till en specifik plats. En app som fungerar på en plats kanske nödvändigtvis inte är den rätta lösningen på en annan plats. Vi börjar underifrån och ta reda på vad orten behöver för att skapa ett attraktivt och livskraftigt samhälle.
Hur lång tid behöver man arbeta med metoden för att se ett resultat?
- Genom att engagera lokalbefolkningen föds ett engagemang. Det skapas möten, mötesplatser, människor lär känna varandra och nya saker upptäcks. Befolkningen lär känna sin plats helt enkelt – vilket gör att människors kreativitet ökar. Det behöver alltså inte bli en stor digital produkt i slutändan utan vår metod är en process för platsutveckling. Då det går utmärkt att välja ut delar för att inte känna att det behöver bli för stort att hantera så det är svårt att säga hur lång tid det tar.
Arbetet med att förena lokalbefolkning och entreprenörer kan leda både till nya samarbeten och till att en mängd smarta lösningar skapas längs vägen. Mindre lösningar kan entreprenörer ta hand om dem på egen hand. Vill man gå hela vägen rekommenderar dock Lotta Braunerhielm att man arbetar tillsammans med handboken som stöd.
- Då behövs någon som processleder och har kompetens inom digitala lösningar.
