"What's hot and what's not" inom nätbaserad utbildning? Kanske ett "Do it yourself university"? Många lärosäten runtom i världen lägger ut sin utbildning på nätet. Gratis, öppet och fritt att använda. Det kanske inte ger några högskolepoäng - men det kanske ger kunskap.
Distansutbildning. Flexibel utbildning. Blended learning. Nätburen utbildningen. Det finns många namn och det är inte alltid lätt att veta när man ska använda det ena eller det andra. Men en sak är säker - utbildningsformerna växer och kommer att växa ännu mer.
- För ¹û¶³´«Ã½s universitet är detta en viktig strategisk framtidsfrÃ¥ga. Och det kommer att bli ännu viktigare. VÃ¥r nya rektor Ã…sa Bergenheim sätter detta högt pÃ¥ sin agenda, säger Mats Möller, tillförordnad kanslichef för lärarutbildningen.
Det är han som hälsar de cirka 100 deltagarna välkomna till ¹û¶³´«Ã½s universitets och nätverket för kommunala lärcentrums, Nitus, konferens. Konferensen hölls den 9-10 november pÃ¥ ¹û¶³´«Ã½s universitet och syftar till samverkan mellan lärcentrum, högskolor och universitet samt näringslivet.
"What's hot and what's not"
Det var rubriken på Alastair Creelmans föreläsning. Alastair Creelman arbetar med framtidsspaning för Linnéuniversitetet och gav deltagarna sin syn på nyheter och trender inom nätbaserad utbildning.
- Lärandet kan idag ske var som helst och när som helst. Många utbildningar kan man ladda ner gratis till sin smartphone. Den här öppenheten är fortfarande ganska outvecklad i Sverige. En trend är "off-piste learning". Fler och fler upprtäcker att man kan lära sig på egen hand. Varför måste vi föreläsa? Vi måste våga ifrågasätta detta.
Alastair Creelman menar med det att lärarna kan få en annan viktig roll, att tolka och sätta in innehållet i ett sammanhang. Han berättade också att det sedan i somras är lagstadgat att alla lärare anställda på statliga skolor i Brasilien ska lägga ut det utbildningsmaterial de skapar inom tjänsten på nätet, gratis och fritt att använda.
Nu är det ju inte bara att lägga ut utbildningar på nätet. De ska kopplas till examensmål, strategier och kanske en delvis annan form av pedagogik. Och naturligtvis ska kvaliteten bibehållas. Det finns många som är oroade över att den blir lidande.
- Jag tycker att det är viktigt att skoleleverna lär sig källkritik från första klass. Och inte bara någon gång då och då, utan det ska ingå i varje lektion, säger han.
På svenska lärosäten talar vi mycket om olika lärplattformar. Alastair Creelman tycker att dessa plattformar skapar stängda grupper som på många sätt liknar ett klassrum. Istället vill han baka in olika sociala medier i undervisningen för att öppna upp utåt.
- Det finns idag alla möjligheter - om du vet hur. De flesta kan inte. I bland annat Sydkorea, USA och Danmark pågår stora nationella satsningar på den digitala kompetensen.
Läs mer om Alastair Creelmans trendspaning på hans .
Allt fler lärarutbildningar blir nätburna
För tio Ã¥r sedan började 47 studenter sin lärarutbildningen vid ¹û¶³´«Ã½s universitet pÃ¥ distans. Idag är det 1 000. Hur gick det till? Lennart Jansson, utbildningsledare för lärarutbildningen, Annelie Bodén, programledare för Grundlärarprogrammet, och Christina Andersson, programledare för Förskollärarprogrammet, är nÃ¥gra eldsjälar som under lÃ¥ng tid arbetat med distansutbildning vid ¹û¶³´«Ã½s universitet och de gav sin version av resan.
- Vi erbjuder idag fler lärarutbildningar på distans och vi samarbetar med fler lärcentrum, det är en orsak till att vi idag har nästan lika många distansstudenter som campusstudenter, säger Annelie Bodén. Tekniken utvecklas hela tiden och det gör det lättare att undervisa nätburet. En trend som vi sett de senaste tio åren är att efterfrågan på flexiblare utbildningsformer ökar.
Förutom framtidsspaning och en blick i backspegeln fick deltagarna bland annat en bild av hur Högskolan på Gotland utvecklat sina distansutbildningar och behovet av studentundersökningar för att skapa en bättre utbildning.
Workshop avslutade lyckad konferens
Temat för den andra dagen var kopplingen mellan lärcentrum, näringslivet samt högskolor och universitet. Diskussionerna var livliga när deltagarna blandades i mindre grupper. Vilken koppling finns? Kan den göras bättre? Flera goda exempel kom fram, idéer föddes och många problem fick sin lösning.
Deltagarna sÃ¥g nöjda och glada ut när de lämnade ¹û¶³´«Ã½s universitet. Kanske var det all ny inspiration som gav en extra energikick.
- Det redan idag goda samarbetet mellan ¹û¶³´«Ã½s universitet och lärcentrumen lär bara bli bättre efter dessa dagar. Förskollärarprogrammet var nu i höst det populäraste lärarprogrammet vid ¹û¶³´«Ã½s universitet. Med 586 sökande i första hand blev ¹û¶³´«Ã½ bäst i landet. Och detta mycket tack vare lärcentrumens aktiva rekryteringsarbete pÃ¥ lokalplan, säger Lena E Johansson, utbildningskoordinator för
distansutbildning vid ¹û¶³´«Ã½s universitet.
- Det var första gÃ¥ngen som vi hade en sÃ¥dan här konferens pÃ¥ ett lärosäte. Att det blev ¹û¶³´«Ã½s universitet var ett enkelt val. Här finns goda kontakter och universitetet jobbar bra med sina distansutbildningar. Jag är jättenöjd med konferensen, säger Kent Wallén, ordförande i Nitus.
- Mycket användbar konferens rent praktiskt, jag har fått många tips och idéer, säger Therese Bohnsack, Ronneby Kunskapskälla.
Åza Olofsdotter från Campus Västervik håller med.
- Det här är en av de bättre konferenser jag varit på. Väldigt bra föreläsare.
distansutbildning vid ¹û¶³´«Ã½s universitet, hade arrangerat den lyckade och uppskattade konferensen.
distansutbildning vid ¹û¶³´«Ã½s universitet, hade arrangerat den lyckade och uppskattade konferensen.