Har du någon gång känt dig frustrerad över den teknologi som omger dig? Du är inte ensam. I boken Rethinking communication geographies har André Jansson, professor i medie och kommunikationsvetenskap, sammanställt sin forskning som berör mycket av allas vår digitala vardag.
Barn ska sjukanmälas. Resor ska planeras. Deklarationen ska lämnas in. Många av dagens vardagsuppgifter sköts via digitala lösningar och vi står alla olika rustade inför den tsunami av teknologi som sköljs över oss. Några upplever en ständig frustration, andra ligger i framkant och håller uppgivenheten på håll. I boken finns många citat från gruppintervjuer och de visar en tydlig frustration över modern teknik.
- De logistiska aspekterna är en del som jag fokuserar på i min bok, säger André Jansson. Medierna är väldigt viktiga för att koordinera och organisera vår vardag. Inte minst genom olika appar. Det gör att vår vardag blir insnärjd i digitala tekniker. I ett av bokens kapitel tittar jag specifikt på ljudströmning i hemmet. Det kan naturligtvis vara fantastiskt med tillgång till oändligt mycket musik men samtidigt så behöver de här systemen med appar, högtalare och spellistor underhållas, synkroniseras och uppdateras av användaren för att fortsatt fungera.
När André Janssons robotgräsklippare nyligen slutade fungera så föll misstanken direkt på hemmets nyinstallerade router. Det var det mest naturliga att tänka. Att det skulle vara två sladdar som hoppat ur sina kontakter fanns inte en tanke på. Det är där vi befinner oss idag. När något inte fungerar är det digitaliseringens fel.
- Människan har blivit van vid att det är den digitala tekniken som brister när något inte fungerar. I fallet med vår gräsklippare var det en blandning, men många av oss har inte tid eller vanan att ägna sig åt sådant här. Det visar sig tydligt i mina intervjuer. Det handlar om igenkänning och många har nästan kapitulerat inför det digitala och upplever att det ofta behövs stöttning från exempelvis andra familjemedlemmar.
Ett av bokens kapitel heter Geomedia as an environmental regime – vad tar det upp?
- Där lägger jag mycket av den teoretiska grunden. Jag försöker beskriva det som är kännetecknade för vår livsmiljö idag och samtidigt vad som är kännetecknade för media. Om media tidigare har varit ganska enkelt att identifiera i vår omgivning med olika enheter och teknologier så är det här något som beskriver geografi, miljö och medier som en sammanflätning. Det är det som är geomedia.
Vi lever i en mediemiljö där det blir alltmer otydligt var medierna finns. Offentliga miljöer, stadsmiljöer, hemmamiljöer – mängden av sensorer som vi ständigt rör oss i accelererar hela tiden. Vi rapporterar inte bara saker och händelser via våra plattformar, data samlas också in automatiskt hela tiden. Var vi befinner oss, vad vi köper och vad vi tar oss till.
- Vi befinner oss i en sammanvävd mediemiljö som vi inte riktigt ser, säger André Jansson. Så det är det som jag försöker säga med en ”environmental regime”. Det är en struktur som vi måste förhålla oss till då den sätter en del förväntningar och ställer krav på oss. Det går inte att bortse eller koppla bort sig ifrån den utan att koppla bort sig från det sociala livet. Man är tvingad till att förhålla sig till den geomediala tillvaron.
Det går snabbt idag. Kommer vi någonsin att komma ikapp teknologin och känna oss säkra och bekväma i att använda den?
- Jag tror inte det. Inte helt och hållet. Det som också är en kritik som jag lyfter och försöker artikulera i boken är att i mycket av forskningslitteraturen kring digitaliseringen beskrivs medierna som något som flätas in i våra liv och att det sker naturligt, nästan automatiskt. Men om man ser hur verkligheten ser ut så är det fullt av friktion som gör att saker inte fungerar. När tekniken hela tiden flyttas fram så är det dels så att vi som individer måste genomföra ett arbete som inte producerar något utan mest handlar om underhåll så att saker ska fungera. För att komma in i komfortzonen så måste vi anstränga oss. Dels finns en risk att ny teknik faktiskt inte lever upp till förväntningarna.
Teknikutvecklingen idag ligger ofta i framkant för att hela tiden ligga före konkurrenterna. Risken med det är att saker kanske inte är helt färdigutvecklade när de lanseras. Det märks inte minst i vårt eget arbete i olika plattformar som vi använder i jobbet. Vissa av dem kunde säkert vara bättre innan vi hänvisades till att använda dem.
- Bilden av att vi ”snart är framme” finns alltid med oss, säger André Jansson. Men samtidigt är det hela tiden ett pågående underhåll som ska utföras. Exempelvis ska de nya systemens buggar ständigt rapporteras för att sedan byggas bort i en kommande uppdatering. Så nej, jag tror inte att vi hinner ikapp. För de som skolar in sig i vardagen och blir experter är det naturligtvis lättare att ta nästa steg men alla har inte de resurserna - vare sig materiellt, kunskapsmässigt eller intressemässigt.
Vad fick dig att skriva boken?
- Som jag skriver i förordet så förändrades syftet under resan. Jag har länge sysslat med det geografiska perspektivet inom medieforskning och haft en idé om att skriva en slags introduktionsbok. Det var den ursprungliga tanken. Samtidigt hade jag ett behov av att sammanställa en del projekt som jag haft på senare tid. Så idén om en introduktionsbok omvandlades succesivt till något på en mer avancerad nivå. Så det här passade bättre för mig. Den här boken har kommit till tack vare mitt RJ Sabbatical. Jag har samlat ihop material från flera olika projekt och det är det som är tanken med ett sabbatsår – en sammanställning av forskning under en lång tid.
Blev sammanställningen som du hade tänkt?
- Ja, jag tycker att det har blivit en bok som ena sidan avslutar ett kapitel i min karriär kring kommunikationsgeografi som startade kring 2005 och dels påbörjar något nytt. Det logistiska perspektivet blev väldigt tongivande under det här skrivprojektets gång. Gradvis blev tanken kring logistik allt mer avgörande. På det viset är boken också ett avstamp till något jag empiriskt vill ägna mer tid åt framöver.
Fyller boken ett forskningshål?
- Ja, det tycker jag. Logistik och logistiska medier inom medieforskningen har inte haft fokus på människans vardag och livsvillkor tidigare. Det är också nytt att logistiska medier diskuteras inom kulturgeografin på det här viset.
Vilket projekt ligger närmast i din planering?
- Jag och Karin Fast startar projektet om så kallade coworking spaces nu till sommaren. Det är ett bra exempel på hur man kan se på en arbetsplats som också är designad som en miljö som ska vara attraktiv och kunna fungera som en destination för mobila människor.
Arbetet med boken finansierades av Riksbankens Jubilumsfond via stödformen RJ Sabbatical 2021.
