������ý

- Mitt teoretiska tema går ut på förståelsen för rätten i den värld vi lever i där människan är en väldigt dominerande varelse. Jag tar fasta på de som argumenterar för att distinktionen mellan natur och människan, natur och samhälle och natur och natur, inte längre fyller någon funktion eftersom det är vi människor skapar naturen. En fråga jag ställer i min avhandling är hur vi kan förstå rätten som något som skapas i landskapet - inte bara av människor och lagar utan också av exempelvis vargar, sammanslutningar av människor i jaktlag och skogar.

Gustav Stenseke Arup diskuterar specifikt det rättsliga skyddet för varg och har identifierat att det finns en viss problematik när skydds- och licensjakt på varg diskuteras inom en rättslig diskurs. Den verkar helt enkelt inte vara anpassad för den här typen av frågor.

- Jag försöker koppla det till att den rättsliga diskursen separerar frågan från landskapet och skapar en egen rättslig logik - vilket gör att en mängd viktiga perspektiv går förlorade. Jag har studerat vargens rättsliga skydd, inte bara utifrån lagar och tolkningar, utan utifrån alla möjliga kroppar, människor och mänskliga processer som är med och bygger upp det här.

Vargen är en sådan kropp och jaktlag är en annan och jag försöker beskriva hur det går till när rätten pratar om vargen - den biologiska varelsen som springer runt i skogen - som är en del av en mängd olika diskurser och konflikter. Som exempel använder jag den kritik som finns inom rovdjursförvaltningen och specifikt inom jaktrörelsen. Hos vissa jägare blir vargen en del av ett större angrepp mot det som uppfattas vara en landsbygdskultur.

Varför är vargen den centrala varelsen i din avhandling?

- Vargen är ett intressant och komplext exempel. Det finns oerhört starka känslor inblandade från båda sidor och en politisk konflikt som diskuteras på högsta nationella nivå. Det existerar en rättslig konflikt som är intressant. Vi har ett antal domstolsfall som kommer in i den politiska vargkonflikten och bidrar till att konflikten blir mer och mer komplex. Då vargen är ett vilddjur som tillhör naturen men samtidigt styrs av människan finns det alltså många trådar att dra i ur ett forskningsperspektiv. Ska vi exempelvis ha ett landskap med få vargar och många jägare, eller ett landskap med många vargar och få jägare? Det blir en intressant röra.

Hur genomförde du din forskning?

- Jag är i grunden jurist men också rättsteoretiker så min avhandling är helt teoretisk. Jag har läst in mig på de teorier jag använt och sedan utgått från andras forskning i vargfrågan. Det rättsliga material som finns kring licens- och skyddsjakt på varg – lagar, domar och förarbeten – har varit viktiga i mitt arbete. Jag har tittat på forskning kring vargens ekologi och även studerat konflikten ur olika perspektiv. Exempelvis statsvetenskaplig forskning om hur folk ser på varg, antropologisk forskning om hur vargen uppfattas och dessutom miljökommunikation om hur vargen ses på av specifikt jägare.

Vilka resultat har du kommit fram till?

- Jag har kommit fram till en verktygslåda - en begreppsapparat - att använda för att studera och förstå rätten i landskapet som något som inte bara är formellt utan också tar upp hur djur, växter och människor associeras med den rätten. Ett annat resultat är min teori ”Entangled law” som kan fungera som ett stöd till att studera och förstå landskapet. Jag applicerar sedan den på vargen.

Inom det här området behöver man också belysa domstolarnas roll. Gustav Stenseke Arup anser att de har en lite konstig funktion inom rovdjursförvaltningen och att det beror på den rättsliga världsbild som den utgår ifrån. Gustav Stenseke Arup har försökt teckna en annan världsbild som han hoppas kan leda till bättre metoder till att studera rätten.

- Rovdjursförvaltningen bör vara en samförvaltning där olika intressen får vara med och bestämma. Det står så i lagen och den samlade forskningen pekar på det. För att kunna förstå den effekt som domstolens beslut får så måste man också kunna diskutera formerna för hur beslutet påverkar exempelvis tolerans och acceptans för rovdjursförvaltningen i stort. Vem som tolkar lagen betyder mycket i de här frågorna.

Vad hoppas du att din forskning kan tillföra området?

- Min avhandling borde vara relevant när man exempelvis utformar en ny lagstiftning kring rovdjursförvaltning och vidare domstolarnas funktion. Alltså ett stöd till juridiken så den blir så effektfull och funktionell som möjligt. Jag hoppas också att min avhandling kan vara ett stöd till hur vi uppfattar miljörätt i största allmänhet och hur man inom akademin närmar sig miljörättsliga frågor.