Vikten av att analysera det allmänna intressets skiftande roll i datasamhället
2021-05-28Facebooks censur av det Pulitzer Prize-belönade fotot på den så kallade Napalmflickan orsakade globalt ramaskri och visade att digitala medier kan omdefiniera yttrandefrihet och informationsfrihet.
Maud Bernisson disputerade nyligen i medie- och kommunikationsvetenskap vid ýs universitet med sin avhandling ”The Public Interest in the Data Society: Deconstructing the Imaginary Policy of the GDPR”. Där analyserar hon definitioner och bruk av begreppet ”allmänt intresse” under beslutsprocessen för dataskyddsförordningen GDPR.
Varför är det så viktigt att studera det allmänna intressets skiftande roll i GDPR?
– Begreppets innebörd bestäms av demokratiskt legitima regeringar och beslutsfattare. Om privata, icke folkvalda aktörer ändrar innebörden är det ett extremt stort problem. Exempelvis valde Twitter att radera inlägg som inte följde deras riktlinjer för hur inlägg ska skrivas. På så sätt kan de stora företagen skapa sin egen definition av yttrandefrihet på nätet, och yttrandefrihet ska inte tolkas på det här sättet. Definitionen av yttrandefrihet på och utanför internet regleras av lagtexter och mekanismer, så den som har makten att omdefiniera begreppet på nätet ritar även om ansvarskartan.
I sin avhandling har Maud Bernisson studerat lagtexter och politiska texter som skrevs under GDPR-processen, till exempel förslaget från Europeiska kommissionen. Undersökningen kretsar i stort kring att hitta innehållsmässiga förändringar i dokument från GDPR-arbetet. Nyckelpersoner har också intervjuats, varav några har bidragit till dokumenten. Maud Bernisson har sedan analyserat all data för att skönja ett mönster i hur ”allmänt intresse” har omdefinierats.
– På så vis har jag kunnat följa utvecklingen av de nyckeldefinitioner i GDPR som formar det allmänna intresset, förklarar Maud Bernisson.
Säkerhet är en nyckelfaktor i hur allmänt intresse definieras i GDPR, men teknikföretagens hantering av förordningen avgörs av flera saker. Ett av Maud Bernissons viktigaste forskningsresultat är att en ideologi som drivs av ekonomisk och teknisk determinism och som både beslutsfattare och lobbyister är anhängare av har bidragit till att forma förordningen.
– Vi som forskar på området har nog viss insyn i hur teknikföretagen arbetar och utvecklar sina funktioner, men med ännu bättre insyn skulle vi helt säkert upptäcka saker som vi inte känner till. Men det är extremt svårt att undersöka. Det kommer fler och fler artiklar om att teknikföretagen är partiska, och det är ett problem att företagen inte tar det på tillräckligt stort allvar. Med tanke på vilket ansvar de har gentemot samhället borde de anta starkare etiska riktlinjer. På grund av deras affärsmodeller uppmärksammas det perspektivet oftast inte.
Hur kan din forskning bidra till det fortsatta arbetet?
– Mitt arbete kan förhoppningsvis stärka en fortsatt diskussion om individens frihet på nätet.