¹û¶³´«Ã½

Den centrala frågeställningen är inte längre arv eller miljö, utan arv och miljö integrerat, som nu kan förklaras tack vare den epigenetiska molekylära förklaringsmodellen via genaktivitet och epigenetiska mönster på molekylnivå. Gener verkar alltså inte deterministiskt genomorsak-verkan relationer, som forskning visat är en vanligt förekommande missuppfattning bland skolelever och allmänhet, utan via växelverkan med miljön i form av genaktivitet. Denna biologiska förklaringsmodell har lett till att socialt förvärvade egenskaper som inlärning och stresstålighet kan förklaras biologiskt.  Epigenetik utgör således en brygga mellan biologi och de sociala vetenskaperna. På grund av de omfattande effekter epigenetik kommer att få inom en rad samhällsområden som medicin, hälsa, lärande, sociologi och psykologi, behöver biologilärare tillgodogöra sig epigenetisk kunskap och undervisa en ’epigenetisk allmänbildning’. Våra förstudier visar att så inte är fallet idag, och didaktisk forskning omundervisning av epigenetik saknas nästan helt såväl nationellt sominternationellt.

Syftet med projektet är att systematiskt identifiera vad som bör ingå i epigenetisk allmänbildning och att utveckla och beforska en undervisningssekvens i epigenetik för högstadiet och gymnasiet. Vi utgår från dessa centrala frågeställningar:

1) Vad bör inbegripas i begreppet epigenetisk allmänbildning?

2) Hur kan en epigenetisk undervisningssekvens i biologi på högstadiet och i gymnasiet utformas för att främja elevers utveckling av en epigenetisk allmänbildning?

3) På vilket sätt kan undervisning i epigenetik hindra elever att utveckla missuppfattningar kopplade till genetisk determinism?

Projektet genomförs som fyra delprojekt, där det första är en omfattande litteraturstudie över epigenetik. Syftet är att kartlägga dels var epigenetisk forskning står idag och vilka viktiga implikationer den har och kommer att få inom en rad samhällsområden, dels att inventera de få studier som gjorts på undervisning i epigenetik. Delvis parallellt genomförs en Delfi-studie, där internationella och nationella experter inom olika ämnesområden med anknytning till epigenetik tillfrågas om vad de anser bör ingå i epigenetisk allmänbildning. Dessa två delstudier svarar på den första forskningsfrågan och lägger en grund för den tredje delstudien, en design-studie, där vi tillsammans med ett tiotal biologilärare på högstadiet och i gymnasiet utformar en undervisningssekvens i epigenetik. Designstudien börjar med en seminarieserie för deltagande lärare där resultaten från de två tidigare delstudierna presenteras, dvs. vad som bör ingå i epigenetisk allmänbildning.

Utifrån denna kunskap utvecklar lärarna tillsammans med forskarna en undervisningssekvens i epigenetik. Under andra halvan av designstudien implementeras undervisningssekvensen och hela implementeringsprocessen beforskas för att identifiera framgångsfaktorer och eventuella svårigheter. På så sätt besvaras andra forskningsfrågan. Delvis parallellt med design-studien genomförs en enkätstudie (effektstudie), där de elever som deltar i undervisningssekvensen får svara på frågor relaterat till:

1) epigenetisk allmänbildning

2) genetisk determinism

Samma frågebatteri kommer att ställas till eleverna före och efter undervisningssekvensen och därigenom hoppas vi få svar på hur undervisningen påverkat eleverna. Resultatet från denna studie används för att besvara den andra och tredje forskningsfrågan, dvs. om, och i så fall i vilken grad, eleverna tillägnat sig epigenetisk allmänbildning, samt omföreställningar omgenetisk determinism minskar när kunskaper om epigenetik ökar.

Då epigenetik idag i huvudsak inte undervisas i skolämnet biologi, och det i stort helt saknas ämnesdidaktiska studier om hur ämnet kan integreras och undervisas i skolbiologin har denna studie stora implikationer såväl för skolpraktiken som ämnesdidaktisk forskning ombiologiämnet.