Forskningsteam testar nytt cirkulärt skogsgödsel i Värmland
2024-05-20Forskningen handlar om att testa en ny typ av skogsgödsel, baserad på näringsrika restflöden från massa- och pappersbruk. Kretsloppet sluts därmed genom att man tar vara på restprodukter och återför näringsämnen till den växande skogen.
– I vÃ¥r projektgrupp ingÃ¥r flera företag, universitet och organisationer, säger Maria Sandberg, docent i miljö- och energisystem vid ¹û¶³´«Ã½s universitet. Hon är ocksÃ¥ forskningsledare för det samverkansprojekt som ligger bakom utvecklingen av en ny typ av gödsel för växande skog, kallat berikat hydrokol.
– Alla visar stort engagemang, ställer upp och hjälper till och nu har vi tillsammans burit ut 1,3 ton material och spridit det för hand över våra provytor. Allt för att kunna utvärdera effekterna på ett vetenskapligt sätt. Vi fick en fin dag i skogen och vi hade roligt tillsammans trots mygg och tunga hinkar.
Samverkan för att minska påverkan på klimat och miljö
¹û¶³´«Ã½s universitet samarbetar i detta projekt med företag för att bättre tillvarata industriers sidoströmmar och skapa nya värden för bÃ¥de marknad och miljö. Samtidigt vill man utmana traditionella metoder för att kunna minska skogsbrukets pÃ¥verkan pÃ¥ miljö och klimat.
– Det handlar om att minska användningen av fossila råvaror, få varje resurs att räcka längre och sluta kretsloppen.
Forskningsteamet har tidigare gjort småskaliga experiment och nu för första gången testar man att sprida hydrokolet i form av pellets på en lite större provyta skogsmark. Vid tidigare tester har man gödslat tall- och granplantor i krukor som planerats ut i värmländska skogar, med gott resultat.
Forskningen genomförs vid ¹û¶³´«Ã½s universitet inom forskningsmiljön Pro2BE, Processer och Produkter för en cirkulär bioekonomi. Pro2BE fokuserar pÃ¥ forskning och utbildning för omvandlingen till en bioekonomi baserad pÃ¥ hÃ¥llbara och förnybara resurser samt pÃ¥ utvecklingen av skogsindustrin.
Samverkansprojektet Skogliga resurser i cirkulära system möjliggörs med finansiering frÃ¥n Energimyndigheten, Vinnova och Formas via det strategiska innovationsprogrammet RE:Source. Under ledning av ¹û¶³´«Ã½s universitet sker utvecklingen i samverkan med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Paper Province och Skogsstyrelsen samt företagen Stora Enso, C-Green, Econova och MEWAB.