������ý

– Ämnesdidaktik är kärnan i lärares professionella kunskap. Forskning kring detta är av stor betydelse för att utveckla undervisningen och stärka elevernas kunskap i olika ämnen, säger Christina Olin-Scheller, professor i litteraturvetenskapens didaktik och pedagogiskt arbete vid ������ýs universitet och en av arrangörerna bakom Rose-dagen.

Ämnesdidaktik, lärande och undervisning i ämnen, stod i fokus när Rose-dagen arrangerades den 17 december på ������ýs universitet. Bakom arrangemanget stod forskarmiljön Rose (Research on Subject-specific Education).

Hallå där Niklas Gericke, professor i naturvetenskapernas didaktik och tillträdande dekan för lärarutbildningen! Nu är dekanuppdraget bara någon vecka bort, hur känns det?

– Det känns spännande, förväntansfullt och lite nervöst. Även om jag har haft en inskolning under hösten så vet man ju inte riktigt vad som väntar, men det är ett uppdrag som jag ser fram emot, det ska bli roligt! 

– Många forskare kan se att skolämnet modersmål förbättrar elevers studieresultat och läs- och skrivkunnighet, samtidigt som de får ökade språkkunskaper och en förstärkt flerspråkig identitet. Det säger Maria Dahlberg, adjunkt i svenska språket vid ������ýs universitet, som deltog i arrangerandet av nätverksdagen för modersmålslärare.

Cirka 140 modersmålslärare med representanter från 34 språk besökte ������ýs universitet när Regionalt utvecklingscentrum, Ruc, i samarbete med Skolverkets nätverk för Samordnare för nyanländas lärande, bjöd in till modersmålslärardagen. Dagen varvade föreläsningar med diskussioner.

Den 13 juni arrangerades Ämneslärardagen. Dagen är en återkommande mötesplats för diskussioner och erfarenhetsutbyte mellan lärare i skolan och forskare vid ������ýs universitet. I år var temat ”Didaktiska modeller”. Cirka 300 lärare inom gymnasieskolans olika ämnen fick fördjupa sig i sin ämnesundervisning under ledning av universitetets främsta forskare inom ämnesdidaktik.

– Didaktiska modeller handlar om sätt att tänka kring hur didaktiska kunskaper kan användas av lärare i praktiken, säger Torodd Lunde, lektor i kemi med inriktning mot didaktik och en av dem som var med och arrangerade dagen. I stället för att tänka att forskningens roll är att ta fram evidens för vad som fungerar, så tänker man sig att den didaktiska forskningens roll är att ta fram kunskaper som lärare kan använda som stöd. Didaktiska modeller kan därmed ses som redskap för att utveckla undervisning.

”För varje komplext problem finns det ett enkelt svar – och det är fel”. Det är ett citat* som Christina Olin-Scheller, professor i litteraturvetenskapens didaktik och pedagogiskt arbete vid ������ýs universitet, gärna använder sig av när det gäller digital skolutveckling.
– Det är dags att sluta leta efter de enkla svaren. Vi behöver förstå dessa frågor från ett fördjupat och mer nyanserat perspektiv.

Christina Olin-Scheller var en av talarna när forskare med olika bakgrund gav sina perspektiv om digitaliseringen av skolan för skolans makthavare. Den digitala skolutvecklingen innebär många möjligheter, men också utmaningar. Går det att säga att mobiler i klassrummet bara är störande? Och är det bättre eller sämre att läsa på skärm? 

Forskare vid ������ýs universitet har startat ett nytt projekt, Lära och leva med insekter, som strävar efter att inte bara öka förståelsen för våra insekter utan också att utrusta samhället med verktygen för att skydda den biologiska mångfalden. Genom ett innovativt samarbete med olika aktörer i samhället tar projektet ett stort steg mot att bevara vår planets mångfald av liv.

- Vårt mål med projektet är att göra lärandet om insekter både roligt och engagerande samtidigt som vi aktivt arbetar för att skydda den biologiska mångfalden, säger Peter Lampert, projektledare. Vi strävar efter att göra en verklig skillnad genom samarbeten med skolor, utbildningsorganisationer, kommuner och bostadsföretag,